Jag är ledig alla onsdagar. Eller jag har inga lektioner i skolan. Så jag brukar passa på att sova lite längre, idag vaknade jag vid 08.30. Äta god frukost, plugga hemifrån och ta stallet på dagen. Det känns så lyxigt att gå runt hemma och styra utan stress men ändå ha en plan för vad som ska göras under dagen.
Nu är klockan halv 2 och jag ska strax åka till stallet. Jag har redan hunnit med en hel del, ex. Skriva börja skriva på ett tal som även blev klart. Hade en plan innan hur jag ville lägga upp det så skrev klart det på 30 minuter. Underbart! Allt som har en stjärna är klart! Nu ska jag byta om och sätta på ett sommarprat av Annika Lantz (skolupgift) och åka till stallet!
Hoppas ni får en lika underbar onsdag som jag! Solen skiiiner ju☀️
Hade ett förjävligt år förra året märker jag nu.. När det gäller skolan och plugg. Hade ju så mycket att göra hela hela tiden. Och nu, när jag knappt har några kurser känner jag mig så himla rastlös. Jag ska iallafall ta tag i att söka ett jobb vid sidan av skolan. Skulle verkligen ha tid för det nu och behöver få in lite cash på kontot 😉
Mår typ dåligt av att bara sitta hemma. Det här med serie, chips och dipp hela helger är inte riktigt min melodi. Mår bra av att hela tiden ha något att göra.
Ny höjd, svårare och mer tekniska banor. Hur ska man tänka? när är man redo? Jag tänker att det är helt olika utifrån hur erfaren ryttaren och hästen är sedan innan såklart. Men jag skulle exempelvis inte debutera en ny höjd på ex svenska mästerskapen som jag vet att många ponnyryttare gjort nu när kvalen till SM går i MsvB istället för -MsvA. Det är så lätt att knäcka en häst och det är inte värt det. Jag skulle heller inte se ett kval till ex. 130 som det samma som att jag är redo att starta 130. Dvs. att du genomfört tre felfria 120 och helt plötsligt vara redo för 130. Att gå upp i klasser känns som ett ENORMT steg om man inte är redo för det. Men som en extra rolig utmaning om både häst och ryttare är redo för det.
Malin höll (och håller) i mig och Chickan. Inte gå upp och hoppa högre för tidigt. Superbra att ha en tränare som är åt det hållet istället för tvärt om, det tycker iallafall jag. Hästen ska känna att det är en lagom utmaning att tävla. Om det blir för svårt blir det lätt att hästen ger upp/ tröttnar eller blir rädd och spänd. Så lugna steg upp i klasser tror jag bygger ett tryggt och bra ekipage för framtiden.
Här är Chickans och min debut i 120 förra våren. Hon hade gått 120 klasser som 5åring men jag saknade kunskapen och rutinen för att ratta runt en vinglig unghäst i de klasserna. Här var vår debut efter ett års tragglande i 1m och 110. Lagom utmaning för oss båda där hon fick en massa positiv feeling. Hon överhoppar sig fortfarande en del och är lite vinglig. Det lilla nedslaget kommer när hon inte får upp frambenen ordentligt efter svängen.
Ett år senare debuterade vi 130 på samma bana. Min hemma klubb Skogslotten. En lagom stor bana som är perfekt att debutera på enligt mig eftersom det är en så trevlig tävling med lagom svårighet. Här gör vi iallafall vår bästa start tillsammans hittils. Ser ni hur hon utvecklats på ett år? Mer muskler, stadigare och lagom höga språng. Vi är ett team som hjälper varandra. Precis som en debut ska vara. Vi båda hade så kul och Chickan var väl förberedd och gjorde det lätt. Ett retligt nedslag när hon blev lite flack. Men så så fin!
Små steg, tålamod och kämparglöd är tre nycklar till framgång!
Hon ska vara med på photoshooten för Star Rider på torsdag! Då måste hon ju vara nyklippt och snygg! Min syster Hanna ska även vara med vilket är så himla kul! <3
Säljer mina senskydd i märket Zandona Carbon Air. Inköpta för över ett år sedan men endast använda några få gånger då de är för stora för Chickan.
Smidiga och spännet av kardborre gör att man kan spänna dom precis lagom hårt.
Köpte dom för över 1000kr, minns inte riktigt. (Tror ca.1200kr)
Säljer för 600kr! Mejla mig för mer info! fridawygler@outlook.com
Beskrivning av skydden!
”CARBON AIR senskydd är 100% tillverkad i Italien och utvecklade för att skydda hopphästarna mot slag på frambenets kota och skenben samtidigt som de ger stöd åt senan. Skal av TPU med olika tjocklek och andasfunktion tack vare perforerat neopren och 6 lufthål över kotan. Mellan TPU-skalet och neoprenstödet finns ett lager av Gel-Tech vid extra utsatta områden för stötdämpande effekt och behaglig vaddering. Under skalet finns även kolfiberelement som termiskt isolerar senan från värmen orsakad av yttre friktion samtidigt som det ökar detmekaniska motståndet vid slag. Insidan, vid böjsenan, finns en flexibel zon för maximal rörelsefrihet. Storleken och den absolut ergomiska formen har utvecklats genom att kopiera benstrukturen in i minsta detalj för perfekt placering utan stressmoment.”
