Träning 140713

Igår red jag Chickan lite först, sedan bytte vi och Frida fick hoppa en serie på 90 cm, utan att vi byggde upp ett hinder i taget denna gång. Var bara fyra låga hinder och Chickan är mogen för det, bra träning för att våga rida in i kombinationer med självförtroende. Försökte förmedla följsamheten i bäckenet och bålen så man verkligen känner hästens rytm och galoppsprång – då känner man också lättare om de inte bjuder. Hur ska jag förklara…. bjuder hästen så kan man bara ha den där perfekta avspänningen med kroppskontroll och det finns hela tiden en framåtrörelse i hästen att följa med, börjar den tappa bjudning så känns det som att ens följsamma rörelse stoppas upp istället. Ni som kör bil kan tänka lite hur det känns i kroppen när ni har jämt gastryck och plötsligt släpper gasen. Man faller nästan fram mot bältet och det blir tomt på något sätt. Det är faktiskt lite samma känsla som när hästen inte bjuder. I alla fall, det såg ut som att Frida fick in den känslan för hon galopperade in till fina lägen istället för att bromsa sig in till halvdana som det lätt blir annars.

Viggo stod på tur. Han var superfin på backen idag! De red först lite grundridning och fick sedan göra en övning där man följde hinderstöden och vände i slutet av serien på en liten halvvolt med lite samling och känslan ”över bakbenen”. Det är viktigt att hästen sätter sig lite och följer ledande inner tygel. Viggo fick hoppa serien på 1 meter och en gång med oxern på 1.10. Vi avslutade med en kort bana ute inför Räkan. Viggo är en svår ponny alltså – han blir så sjukt jäkla het hur mycket man än tränar på lydnad, avspändhet och små hinder. När man höjer lite och hoppar bana, då är han som han är. Visst, hade man haft honom sedan han var tre hade det kanske inte ett ut så, men han är en rutinerad ponnygubbe och han kommer vara het på banan, så är det bara. Vi får hitta våra lösningar på hur man ska få honom att lyssna, som att ha väldigt korta tyglar och lite hög hand. Det funkar faktiskt så vi får helt enkelt anpassa oss efter vår fina, tokiga ponny!:)

Dagens korta serie – galoppbom in, 6.5m, 7m, 7m

serie140713

Träning med Viggo

Film på övningen vi körde med Viggo i fredags och som jag även red idag. Bra för honom att komma igång efter en kortare vila. Travbom-räcke-5,5meter till nästa räcke-6m till räcke- 6,5m till resterande räcken. och mellan varje hinder en stödbom. Som ni ser blir ju Viggo alltid taggad av att hoppa och jag ska ju inte sitta o hålla i honom genom serien utan han får ta hand om sig själv, därför står Malin ibland i vägen för att få Viggo att bromsa upp sig själv.

Träning söndag, 140629

Något jag tycker är superviktigt är att kunna länga hästens galoppsprång utan att de blir platta och ”jagiga”. Kan man korta och länga galoppen med avspända, engagerade, runda språng uppe över bakbenen och i god balans, då är man typ hemma! Det blir lätt att man sitter och mesgalopperar lite hemma, i den bekväma zonen. Att jobba på både hållen är viktigt, att plocka ner till ”nästan trav” och länga ut i stora språng.

Idag fick Frida jobba med korta läder för att träna balansen ytterligare, värmningen var i en lätt sits med korta läder över travbommar med ca 1.20 m i mellan (stor häst). Sedan  fick hon lägga på travhoppning över ett räcke, fortfarande i lätt sits. Sedan fick hon växla mellan att trava in i lätt sits och i nedsittning. I nedsittningen skulle Frida vara noga att vara avspänd, nästan lite ”degig” i kroppen som jag brukar säga så man verkligen släpper upp hästens rörelse i sin egen kropp och väntar kvar på språnget till hästens rygg naturligt gör att man går med upp o fram. Det tycker jag personligen är en väldigt bra träning för att hitta en avspänd följsamhet som naturligt följer hästens tyngdpunkt i anridning/avsprång.

Sedan satte vi ihop det till att i nedsittning trava in på räcket på kvartslinjen, fortsätta i galopp, lätt sits, över två räcken med 14 m emellan och galoppbommar på sockerbitar emellan på medellinjen och sedan in över galoppbommar på kvartslinjen med 3,5 meter i mellan. Då får Frida öva på att vara lugn även om man ökar upp galoppen, variera sig i sitsen och ändå vara avspänd i balans, ha hästen framme genom svängen för att hålla en jämn rytm genom linjerna i en större galopp och Chickan får jobba styrka, koordination och att ha en stor galopp utan att tappa luftigheten.

Vi avslutade med att ha travräcket som en oxer i galopp så Frida red medellinje, bommar, medellinje, oxer.

hoppning_sond3

hoppning_sond2

hoppning_sond

Nyttigt

Igår när jag trimmade Chickan lade jag fram en suverän övning i ridhuset. Den ger egentligen grunden för allt. Mycket komplicerad. En bom på kvartslinjen.

Som värmning red jag bara rakt fram innanför spåret med grunden som man kan lägga redan efter inridning – rakt fram, i ett balanserat tempo med bjudning och en lagom kontakt till bettet. Om hästen böjer på nacken bryr jag mig inte så mkt om i det läget. Efter att haft en följsam hand, burit sig utan stöd från väggen och med förhållningar för att ligga kvar i samma tempo tills ryttaren säger annat kommer hästen bli lösgjord på ett naturligt sätt och formen infinner sig.

Sedan skrittade jag över bommen med lätt kontakt. Man får en jättebra känsla för hästens bjudning redan här. Om du kan vara mjuk och uppmuntrande i ländrygg och höft och inte få någon känsla av broms från hästens rygg, då har du hästen framme och vad som är spännande är att då kommer bommen naturligt till dig och ni träffar rätt. Känner du en handbroms och en lite trutig kontakt så vips – ni ligger fel på bommen. Hästen ska vara likadan före och efter bommen- i bjudning, i rakrikning, i eftergift och kontakt. Gör samma sak i alla gångarter. I traven ville Chickan bli lite stiff och skjuta ifrån mer än bära upp med bakbenen efter bommen, även fast hon var fin emot. Då fick hon göra en övergång tills hon inte sprang på, sedan fick hon aktiveras genom hörnpasseringen när hon bjöd jämt men ändå inte var helt balanserad efter. Hon blev så fin och vi gjorde samma sak i galopp.

Jag sitter aldrig och klämmer med skänkeln. Jag vill ha svar direkt när jag ber om det, sedan ska hästen varken öka eller minska tempot förrän jag säger till. Gör man så kommer hästen blir känslig, uppmärksam och aktiv. Det här med aktiv av att inte driva ska jag berätta mer om i ett annat inlägg. Sedan är jag nog med att inte sitta och trycka på med sätet, utan vara exakt med sätet – följsam när jag inget vill, och exempelvis bli stilla när jag vill sakta av eller gunga igång hästen lite när jag vill öka på. Att sitta och trycka på med rumpan tycker jag är den gamla skolan. Vill du ha en häst med en genomsläpplig rygg måste du själv ha en sådan. Bäst beskrivet är nog att du måste vara mjuk i ländryggen. Som i en fattning sitter jag inte emot utan jag sitter still med mjuk ländrygg så jag kan ge hästen plats att komma upp med överlinjen i fattningen. Men som sagt, det är svårt att förklara hur jordgubbssylt smakar så ni får fråga om jag inte förklarar tydligt nog:)

Ha en härlig söndag!

Det blev spöregn på vår avskrittningspromenad… Chickan fick en extradusch o jag blev genomblöt, men det var varmt och somrigt ändå:)

chickan

Upplägg på Petherträningen

Pethers genomgående budskap under helgen handlade  om att kunna variera tempo och steglängd med kvalitet. Ni känner igen det från mitt system i t ex det här inlägget. Pether var väldigt pedagogisk i sitt sätt att förmedla sina tankar till eleverna, ofta genom liknelser. När det gällde träning för att variera tempo gjorde han liknelsen om att sparka iväg en boll. Man kickar den en bit och känner på det. Fungerar det rullar man den lite längre. När man kommer till ett läge när det känna att man är nära max för att behålla kontrollen, då kickar man den lite kortare igen.

Ryttarna fick rida trav med övergångar för att sedan rida galopp och sakta av till trav ett steg flera gånger runt banan (nu pratar vi om Åbys stora utebana). De fick efter detta rida på i en större galopp och pusha gränsen lite där, för att sedan sätta tillbaka till den lilla galoppen, nära, nära avbrott till trav – ”ett galoppsprång idag och ett imorgon”. Detta växlades så hästarna lydigt och avspänt skulle kunna ändra kostymen. Pether kallade det för att kunna tända upp och släcka ner.

Bomövningarna började med galoppbommar med ett galoppsprång emellan där avståndet blev mindre och mindre, man skulle alltså krympa galoppen på väg igenom. Detta är ingen lätt övning men väldigt nyttig. Man kan ha en häst som känns superlydig att korta och länga, sen blandar man in bommar och det blir inte så lätt längre. Att det börjar med ett lite långt galoppsprång gör att man inte kan sitta och safe:a in utan måste komma in i lite fräsch galopp och sedan direkt sätta tillbaka, sätta tillbaka, sätta tillbaka. Flera ekipage misslyckades med detta i början och fick göra en övergång till skritt inne i bomserien. Om ponnyna inte kom tillbaka ändå fick de göra halt mellan de två sista bommarna. Efter några försök lyckades ryttarna få tillbaka sina ponnys mycket bättre.

Nästa övning var tre låga räcken med marklinjer och 9,5 meter i mellan. Här skulle de rida tre samlade galoppsprång emellan. Noga var att de satt upp och hade ponnyn i balans i landningen så de genast kunde samla och bli klara till nästa hinder, få ett sista galoppsprång utan handbromsen i, lite längre hals på ponnyn och därigenom ett fint språng trots det korta avståndet. En bom lades i vinkel mot in- och uthopp så de fick lägga volt över bommen, hoppa in i serien och avsluta med volt över bommen. Sedan ökades övningen på genom volt på bom, serie, volt på bom, tillbaka in i serien och volt på bom. Denna serie höjdes och reds också på två galoppsprång.

Sedan fick de hoppa en liten bana med några relaterade linjer, en oxer med överbyggd vattenmatta och ett avslutande språng på stora vattnet. Inför utomhussäsongen är det viktigt att checka av att vattnet inte är ett problem, både för ryttare och landslagsledning.

Idag fick de jobba med en övning där tre bommar låg parallellt med medellinjen, en på och de andra på var sida om den, med kanske 3 meter i mellan. Tre sådana bommar låg på varje halva av medellinjen. Här skulle ryttarna komma rakt in, sätta tillbaka lite och vända med ställning men utan att bakdelen åkte ut så man fick tänka ytterskänkel innertygel med lite lätt stöd yttertygeln. Ponnyna skulle vända över sina egna bakben men ge efter i innersidan och följa med innertygeln. I vändningen skulle man tänka fram för att få med sig bjudning och galoppera på ut ur svängen. Pether gjorde liknelsen till att cykla i en sväng – har man knappt styrfart blir det väldigt vingligt men har man med sig lite framåtdriv så blir det mycket lättare. Väldigt nyttig övning!

Efter det hoppade de bana med relaterat både på böjt och rakt spår, öva på att galoppera i utomhusgalopp ur sväng och in på linjerna och ändå ha kontroll och fina språng. Sådant som stora vattnet till räcke checkades också av.

En mycket bra träningshelg i ömsom sol, ömsom en kall vind och molniga skyar. Men vad gör det i gott sällskap med flera hästar och bra träning!

Uppvärmning

_DSC6688

Pether illustrerar cykelliknelsen

_DSC6833

Frida jobbar på att vända runt bommarna

_DSC6850

Man kan ju bara älska den här ponnyn

_DSC6963

Jobba med språngkurvan

Viggo och Frida känna väldigt stadiga i Msv B nu och Msv A i Flyinge kändes hur bra som helst. Deras lägstanivå är hög och det är viktigt för att tas ut till lag och mästerskap. Nu krävs rutin, och det vanliga arbetet med styrka, kondition och mentalt jobb, så kommer nollorna. Vi jobbar också lite på Viggos teknik. Han hoppar så väldigt bra ponnyn , framförallt när han är avspänd och inte försöker springa ifrån Frida och till hindren. Kommer han nära i lite krävande läge är han kvick som blixten men när han kommer perfekt eller aningen stort i bangalopp så kan han ibland toucha en frambom så det blir de där jäk_a fyra felen. Det handlar om att upphoppet blir lite flackt och språngkurvan kommer lite långt bak.

Dels blir detta som sagt bättre ju bättre i trim han är, men man kan som sagt inte ha dem toppade hela tiden. Dels blir det också bättre ju rundare galopp man får, från bakbenen upp till handen och hindret så att säga. Jens uttryckte det väldigt kul och pedagogiskt med ljud när vi var på Strömsholm på träff för de internationella ryttarna. Om jag ska återskapa det i text skulle det väl vara att de ska galoppera ping-ping-ping-ping och inte badabaaaam     –       badabaaaaaam      –      badabaaaaam. Detta ska dessutom ske bärigt, runt och med luft, det får inte bli forcerat och springigt med dålig kontakt. Jag går in på hur man kan träna galoppen här.

Ett sätt till för att jobba med språngkurvan är att styra hästen med bommar, hjälpa den att hitta rätt. Det krävs lite erfarenhet för att göra detta rätt om man ska utmana gränserna, men alla kan jobba med det och använda normala avstånd till bommarna. Illustrationen nedan visar hur bommarna får hästen att komma ner närmre bakom hindret och runda sig, scope:a i språnget så högsta punkten på språnget kommer på rätt plats. För ryttaren skull kan man lägga bommar hela vägen in för att hjälpa till med avståndsbedömningen och man kan även lägga upp dessa bommar på sockerbitar för att få en markbunden häst lite luftigare in.

Kom ihåg, har ni frågor om sådant vi gör med hästarna, eller något ni undrar om er egen träning – kommentera med frågan så svarar vi!:)

sprangkurva