Ibland tar det emot lite….
Livet som ponny / hästmorsa när det känns lite motigt. Åkte från stallet med Frida o Chicki för en träningshoppning i eftermiddags kl 16. Skippade lunchen (javet inte bra!) ToR blev körde jag sedan drygt 15 mil. Käkade snabbmakaroner o mackor o drack såklart kaffe i bilen. Hemma igen i Chickis stall runt kl 20. Allt dyngsurt efter ösregnet. Fix o trix o fordring där. Sedan till nästa stall för att förbereda det sista (som alltid är mycket hur man än gör) inför avresan till Skåne imorgon för Frida Fredrik o Viggo. Frida o jag delade upp arbetet o på min lott föll bla städning av trailer, fylla hönätet, packa hösilage, fylla vatten, fixa betfor, mocka i boxen, ladda med Viggos mat, bära ut lådor i dra ut sadelskåpet mm samt ta en kvällspromenad med en extremt motvillig ponny som undrade om jag blivit galen som tvingade ut honom i spöregnet o mörkret. (Innan Frida sedan badade, oljade hovar o nattade honom.
Mot slutet i stallet var jag så trött att jag inte ens orkade hetsa upp mig för en stor råtta som sprang runt omkring oss för att slippa av ute i regnet såklart…trots att jag egentligen är livrädd för råttor…
Nåväl, hemkommen in i värmen sent omsider är det dags att packa upp här o sedan …… Sova? Nej, ta en huvudvärkstablett o logga på datorn för lite nattjobb…Så gör vi!
Som sagt, inte direkt glamoröst är livet som ponnymamma alla gånger o man undrar ibland vad man håller på med.
Krävs säkert att man är lite småtokig, men så betänker jag alternativen ibland och inser förmånen av att ens ungdomar verkligen vill o satsar på något… Inser då alltid att jag är riktigt Lyckligt Lottad !Tror jag bestämmer mig för att fortsätta vara lite småtokig trots allt:)
Frida o Chickan skötte sig för övrigt finfint så det vägde upp allt jobbigt:)
Ser fram mot att se rundan igen här o bloggen, men hoppad o tror Frida somnat nu o fixar det först imorgon….
Natti
/Jessica
