Morrn! Lyxigt att äta frukost runt 8 en tävlingsmorgon även om vi startar småklasserna! Men det var rätt många starter och jag hade sån tur så Frida startar mot slutet i 1m. Ska bli så kul att se Chickan och Frida på sin första tävling tillsammans! Det är en milstolpe – var det än slutar så är det här det börjar. Och jag tror de kommer åstadkomma riktigt häftiga saker tillsammans.

Idag åker transporten mot tävlingsplatsen i god tid. Vi kan inte Chickan på en tävlingsplats så det får absolut inte bli stress och vi ska ha tid att lära känna henne i den situationen och kunna anpassa oss efter hennes reaktioner.

Vad tror jag om utgången då? De ska bara få en lugn och kontrollerad upplevelse som ska vara rolig för båda, åka hem med en bra erfarenhet. Dessa klasser är bara träning på att tävla, delmål på väg mot de större målen. Men vi kör på lite Stübbenputs på sadelkåporna – så Chickan inte hoppar av Frida:) Det är bra tryck i lillskimmeln;P

Tänk, det var inte länge sedan vi styrde bilen mot Kristianstad för att träffa Chickan första gången. Så stod hon där – en liten drömhäst. Som sagt – idag är det bara början.

Kan börja med att säga – jag var så stolt över Frida i helgen. Som hon red. Och nästa sak jag är stolt över är att hon själv var så nöjd på grund av känslan i ritterna. Det kräver mognad och förståelse för grejen när man inser att prestationsmålet är viktigare än resultatmålet i många lägen. Frida vet att kan hon ta med sig denna ridning och det faktum att hon verkligen börjar förstå hur hon ska hitta den känslan gör att nollorna kommer komma. Detta var dessutom första tävlingen i år. De mål vi har gör att vi måste toppa Viggo lite senare rent styrke- och konditionsmässigt. Man kan inte formtoppa varje tävling.

Men som han hoppade! Jag tar med mig att vi måste få honom att hoppa mer upp till Frida när han kommer lite utifrån och lägga högsta punkten på språngkurvan lite tidigare över hindret i de lägena. Vill ni få ett exempel på en mästare på detta så är det Malin Baryard. Titta man väldigt noga på rundor som hon rider så kommer hon inte likadant på alla hinder hela tiden(det gör ingen) men hästarna hoppar likadant. Därför ser det alltid perfekt ut ändå och hovarna håller sig ofta undan bommarna för tekniken är avspänd och språngkurvan så fin. Detta handlar både om träning av hästen och teknik hos ryttaren. Frida börjar bli så trygg i sin grundridning att vi kan börja fixa lite med detaljer. För det är något man måste vara lite försiktig med – först hitta grundsits, galopp, rytm och känsla annars kan det blir helrörigt i elevens huvud.

Sedan är jag stolt över hur Frida och Jessica beter sig på tävlingsplatsen. Lugna och noggranna, trevliga mot alla de möter, ordning på ponnyn, snyggt och prydligt. Är man proffsig skriker man inte i sekretariatet, härjar med personal, skäller på sitt barn, bråkar med sin förälder, snackar skit om andra med andra på läktaren, har en oborstad häst eller spånig, oputsad utrusning. Så jag är väldigt stolt!

Ikväll är det hoppträning med Chickan! Hon ska skutta runt sin första runda på tävling på söndag! Det är ”lära känna tävlingar” på låga hinder för att Frida ska hitta hennes rytm och galopp på tävling och få se hur hon är när vi är iväg, både att hantera och rida. Vi ska hoppa en övning tillsammans med en kort bana idag inför söndag. Lägger upp skissen här sen!