Sitter och redigerar
Dressyrtävling?
Följde med min moster och fina Dowland som debuterade en LA klass idag. Kallar man det för klass i dressyr?
Aja, de var Superfina!
Jag knoppa och självklart hängde de bästa K9 produkterna med för att Dowland skulle glänsa lite extra.
Nu ska jag hem och plugga matte.. :/
Utsläpp-uteritt-hoppning
Har varit hela förmiddagen i stallet, med utsläpp och sedan en lång uteritt med Tilde i stallet.
Viggo fick hoppa samma serie som på träningen i onsdags, och skötte sig finfint!
Nu blir de att äta köttfärssås och spagetti, sedan plugg och ikväll ska jag troligen träffa lite friends. Gjorde de igår med, tittade på fotboll i lindö. Hahahah, lovar att de var just fotbollen jag var där för 😉
Vad svarar du på -hur mår du?
Jag har tänkt mycket på en sak efter en mental träning tidigt i år. Han började föreläsningen med -hur mår ni. ALLA svarade -det är bra. Men hallå, alla 50 pers som satt där inne kan ju inte må helt bra, eller?
Det är omöjligt att allt är perfekt, att dagen på jobbet/ i skolan varit bra, att du fick alla rätt på läxförhöret, att du inte bråkat med någon vän eller vad det nu kan vara. Men ändå svarade alla att allt är bra.
Är inte det lite konstigt ändå? När alla väl tänkte efter så insåg vi att allt kanske inte riktigt var så perfekt som man efter första tanken sa.
Men det är nästan som en inlärd reflex att man säger -hej, hur mår du? Och får till svar -allt bra, själv? Och ingen bryr sig riktigt om svaret utan frågar frågan för att det låter trevligt. Håller ni med mig?
Ja tycker att vi människor är så konstiga, är de att vi inte vågar ”klaga”?
Jag har iallafall börjat med att när jag frågar hur någon mår och får ett snabbt svar att allt är bra, ställa frågan igen, säkert att allt är bra?!Och verkligen lyssna på svaret. För när jag frågar den frågan vill jag ju veta det riktiga svaret, gör de ni också!
Delmål och klappa dig själv på axeln
Det är viktigt med stora mål och på vägen dit -delmål. När man uppnår dem- ge sig själv en klapp på axeln för att tycka det är kul, och orka ta sig vidare.
Mål är viktigt med allt i livet, för att ha en väg och något att sträva till. Det gäller att skaffa nya hela tiden, för att inte tappa gnistan och känna sig ”nöjd”. Man kan ALLTID bli bättre, i vad det än gäller. När det gäller ridsport så kan man aldrig bli helt fullärd. Världsmästarna är 40+ till skillnad från andra sporter när de går i pension långt innan 40år.
Jag hade det tufft med de första kapitlen i naturmatten, var ledsen då jag alltid haft lätt för matte. Men jag tog tag i det. Bad om hjälp och gjorde om hela kapitlet. Nu förstår jag det och nästa mål är nästa kapitlet.
En fin bild när jag red ut Viggo i dimman igårkväll!
Bilder från idag
Två bilder som jag fått skickade från snälla Matilda Nyman! Tack så mycket!
