by fridawygler | jul 18, 2014 | Läsarfrågor, Malin |
Medan Frida har fullt upp med tävling tänkte jag börja svara på de frågor jag fått i frågestunden! Matilda ställde dessa frågor till mig:
Hur ofta träffar du Frida?
Hur många gånger på en vecka tränar hon för dig?
Är det bara hoppning hon tränar för dig, eller dressyr och annat också?
Har du hoppat Chickan någon gång?
Jag träffar Frida minst en gång i veckan, för vi har träning av båda hästarna minst en gång i veckan! Vissa veckor blir det mer intensivt, men väldigt sällan mindre än så. Vi stämmer av kring hästarna, skickar glada utrop eller peppar varandra i stort sett varje dag:) Jessica och jag har ofta varandra i headsetet, medan vi far runt och fixar saker. Eller läs, Jessica stressar från jobbet till stallet och jag är på väg från jobbet;)
Se förra frågan:) Ibland lägger vi in fler träningar, beror helt på hur vi får ihop våra scheman, hur mycket tävlingar hästarna har, hur mycket Frida har i skolan etc. Ibland hoppar jag in och tömkör Viggo eller rider/tömkör Chickan en extra gång i veckan. Under vintern försöker vi skapa en paus i tävlingssäsongen för hästarna, där de får en kortare ned och uppträning med lite mindre krav, och sedan tränas intensivt för att komma tillbaka till nästa säsong bättre och starkare. Då kan det bli en veckoträning och en helgträning, ex en gång markarbete med hinder och övningar, och en gång hoppning på en serie. I början gjorde jag Fridas scheman, och ju mer hon blir van ock lär sig, desto mer ger jag istället min input som hon sätter sitt eget schema utifrån.
Jag är av den starka övertygelsen att detta är i stort sett samma sak, om man inte tränar grenspecifik dressyr ex precis inför tävling då man rider lite mer rogramdelar och så, eller högre klasser än Msv B – plus att vi jobbar mkt med bommar. En häst ska vara avspänd, rakriktad, lösgjord och bjuda fram för skänkeln till bettet. Oavsett gren. Jag sitter dock sällan och bara trimmar på backen på hopphästar, och således inte heller mina elever. En hopphäst ska vara alla de saker jag skrev ovan – avspänd, rakriktad, lösgjord och bjuda fram för skänkeln till bettet – även med hinder framför nosen, därför tycker jag att bommar och småhinder är något som ska vara med i markarbetet. Likaså, om hästen inte ens är detta på backen utan hinder – ja, då kommer man inte till hoppning om man tränar för mig. Jag brukar säga att det är som i ett dataspel – klarar du inte Level 1 så kommer du inte vidare till Level 2. Först ska hästen vara loss och lösgjord, då kan man börja med bommar på backen och ex ett räcke eller två på långsidan, och tappar man då avspänning, rakriktning, lösgjordhet och bjudning fram för skänkeln till bettet, ja då får man nöta på där och lösa det innan man gör något mer avancerat. Ibland har Viggo fått jobba på ett freakin räcke hela lektionen. Men då är det bra att vi är flexibla med träningar. För när han väl är fin på det där räcket, då är det inte lönt att gå vidare om han är helt slut. Så då fortsätter vi nästa dag istället, eller tar en joggdag emellan och fortsätter sen. Man ska inte träna hästen när den är för trött, trötta muskler som inte riktigt orkar hänga med ökar risken för ledskador.
Jag kritiserar ingen nu, men jag är av den övertygelsen att en ryttare ska vara en atlet och att hästen ska slippa bära onödig vikt. Jag tycker helt ärligt att jag är lite för stor för Chickan nu. Men jag är extremt följsam och har bra balans så både ET och veterinär tycker att det är helt ok. Men jag gör så att jag skrittar fram henne o låter henne jogga lite på lina, sedan rider jag ett trimpass och hoppar sedan av och går med henne istället för att skritta uppsuttet. Jag måste bli mer tränad och gå ner i vikt för till hösten ska jag börja rida Driver som ju är tre nästa år. Då får jag på inga villkor vara för tung. Och då kan jag tänka mig att prova att hoppa Chickan:) Men jag har ridit henne på bommar på backen(som jag som sagt oftast gör när jag trimmar hopphästar), och hon ger en härlig känsla!
Tack Matilda, för dina frågor! Superkul att svara på:)
//M
by fridawygler | jul 17, 2014 | Malin, Tips |
Fortsätter med punkter från dokumentet vi hade till personalen:) Del 1 finns här.
- Passerar du bakom en häst- gå antingen långt nog ifrån för att den inte ska nå med ev spark, och de når mycket längre än man tror, eller gå så nära att du har fysisk kontakt med hästen. Då gör en spark inte lika stor skada.
- När du tar upp frambenen, ha alltid rumpan mot hästens bakben. En smäll i häcken skadar mindre än en i huvudet.
- Var överlag nära hästen när du hanterar den, då känner du vad den tänker. Tillexempel hinner du ofta luta dig in mot bogen om den är på väg att trampa dig på foten.
- Led aldrig två hästar samtidigt.
- Lämna aldrig en häst ensam ute. Be om hjälp att ta in de två sista samtidigt.
- Ha viss uppsikt över hagar etc även när du jobbar inne i stallet. Har ett täcke åkt snett, gå och rätta till det. Springer ngn mycket- ta ett grimskaft och gå ut och se om den lugnar sig, annars ta in den direkt.
by fridawygler | jul 16, 2014 | Malin, Tips |
Hittade ett worddokument, som jag gjorde till de anställda i stallet för 100-år sedan, på en hårddisk! Sånt är så kul att hitta! Tänkte publicera tre punkter i taget här, är det något ni gillar?
- Vid hantering av hästen- ha alltid den och er miljö i fokus . Läs öron- och ögonspel, kroppsspråk och vad som händer kring er som är av vikt för hästen. Se ev problem innan de händer, var beredd innan hästen reagerar. Man fixar ex inte med sin mobiltelefon eller tänker på annat när man umgås med hästen. Pratar du med någon i stallet måste du ändå ha fokus kvar på hästen du hanterar.
- Om du tänker, ”det där skulle en häst kunna skada sig på/ skrämmas av” se då till att åtgärda detta direkt, inte ”sen”, då hinner olyckan ofta hända.
- Vid insläpp, sträck alltid tråden, ta den inåt och gå med hästen in och vänd den. Ha ögonkontakt med hästen vid släpp, känn att den är ”kvar hos dig” i släppögonblicket och backa ut direkt.
by fridawygler | jul 16, 2014 | Foto, Malin |
Hej på er! Hoppas ni har en toppendag:)
Full rulle idag, som vanligt men tänkte kika in och fråga er om en sak. Är ni intresserade av lite tips kring fotografering och styling av hästar? Jag jobbar ju bl a med fotografering och är dessutom rätt grym på att styla hästar – vet inte hur många knoppar jag gjort i mitt liv:) Jag skulle kunna tipsa om själva fotograferingen och dessutom göra lite filmer om styling. Lite som den här som jag gjorde om att linda ben!
Frida och Viggo på plåtning för en folder åt kund
Helt andra saker att tänka på – fotografering på tävling
//Malin
by fridawygler | jul 16, 2014 | Malin, Utrustning |
Har känt Mia som har Mias Ridsport i flera år, och liten som världen är ibland hade familjen Wygler känt henne ännu längre på sitt håll, innan vi blev ett team. Världens trevligaste och snällaste kvinna. Hon gör ju de grymmaste schabraken och jag blir som ett barn på julafton när hon låter mig gå loss och välja kantband och alla färger som jag vill:)
Såg i det aktuella numret av Tidningen Ridsport att hennes märke Professionals Choice blev bäst i test, kul! Jag kan bara hålla med. Vi hade dem som vardagsskydd, dö inte nu, men i slutet av nittiotalet och de höll i en evighet trots att de användes hårt. Jag brukade tvätta dem med borste och grönsåpa minns jag – vi hade en modell med läderskoning på insidan. Det var tider det:)
by fridawygler | jul 15, 2014 | Åsikter, Malin |
Såg precis en liten film där utrustning diskuterades. Jag blir lika förvånad varje gång när vissa saker bara inte går fram. Vi vet idag att ett vanligt tvådelat bett lätt viker sig och petar hästen i gommen. Rätt logiskt dessutom. Som grundbett tycker jag alltså inte att man ska ha ett enledat, dvs tvådelat, bett. Ett mellantjockt tredelat, gärna i mässing eller sötmetall tycker jag är ett bra grundbett. Har din häst dåligt med utrymme mellan lanerna så kan ett smalt tredelat vara att föredra.
Jag gillar inte engelska nosgrimmor, ska dessa användas ska de verkligen sitta löst, annars trycks slemhinnorna på insidan av hästens kinder mot tänderna. Remont tycker jag kan vara en bra nosgrimma, men en välanpassad pullargrimma sitter egentligen ännu bättre. Den ger ett jämt tryck, ligger inte emot olämpliga ställen och ger fria luftvägar. Jag tycker inte att någon nosrem ska sitta hårt och i de fall man ser hästar med skyddsneoprenplatta som är avsedd för att skydda så man kan dra åt hårdare…usch. Jag gillar Micklemtränsens nosrem, den håller mer om lite lätt och håller tränset stabilt om man bara spänner ihop den lätt. Den klämmer inte hästen på andningsvägar eller nosben och ligger inte mot tänderna. Jag spänner ofta upp nosremmen när jag ska hoppa upp och rida en häst. Vill hellre att den kan gapa någon gång i början så den inte känner sig fastspänd och otrygg. Dessutom – gapar den har jag inte kommit rätt i kontakten än. När jag ridit en stund är hästens mun oftast stängd med tillit ändå, och den ger mig en bra kontakt med bettet. Jag vill känna ”i realtid” hur hästen svarar mig, därför rider jag gärna utan stänger på betten och spända nosremmar.
Och så sadeln. Jag är en junkie för sköna sadlar, och de ska ligga bra, annars får man stora problem. Själv har jag en sadel med lite vid bom, för jag vill kunna ha min egen sadel på många hästar. På en häst som Chickan som kräver en väldigt vid sadel har jag bara hennes ca två mm tunna anti slip pad under, på en häst med tunnare sadelläge har jag schabrak och min Mattespadd, med ilägg i om det behövs. Då har jag lite anpassningsmöjligheter. Men jag vill aldrig sitta längre ifrån hästen i onödan och blir förvånad över hur vissa pallar upp sina sadlar. Ju mer du trycker under, desto smalare blir bommen, och en sadel som ligger bra kan plötsligt hämma bog och muskler och klämma hästen. Använd bara det som behövs! Därför är jag så himla nöjd med antislippadden jag hittade till Chickan, på Skara HS såklart, för den bygger inget men har suverän anti slip. Varför behöver Chickan anti slip? Jo, hon har ett sadelläge som en Colaburk, alltså en cylinder. Det finns liksom inget att greppa i, och i hoppningen skickar hon dessutom till så allt trycks bak. Vi hade samma problem men Mac Cloud, han hoppade bak allt, oavsett sadel och förbyglar så no slip var ett måste.
Vad har ni för sadlar?! Vore kul att lära känna er mer:)
Frida har dessutom en frågestund uppe, ös på bara! Ni kan fråga vem som helst av oss:)
Lillen redo för treårs i achennosgrimma. Ett perfekt exempel på att anpassa sig efter tillfället. Lillen gick in i lastbilen ren och fräsch och klev ut med hovböld, jäkla skit alltså. Han blev snabbt ok när den öppnades men jag fick hoppa upp på en treåring som vilat i tre dagar innan visningen. Haha – bad till gud och hoppades på att kunna styra och sitta kvar typ:)
Macke, en av mina favoriter i en av mina favoritnosgrimmor, en väl anpassad pullargrimma.
Aliana bevisar att man kan rocka i en remontnosgrimma även i sexårs:)
