Allt uppackat och på plats. Ridit båda hästarna och de kändes fina! I morgon ska Viggo skrittjobbas på morgonen, chicki tävla vid lunch och Viggo trimmas på kvällen. Självklart ska båda få flera skritt turer under dagen, som de alltid får!
Nu ska jag äta och sen sova!
Såg precis en liten film där utrustning diskuterades. Jag blir lika förvånad varje gång när vissa saker bara inte går fram. Vi vet idag att ett vanligt tvådelat bett lätt viker sig och petar hästen i gommen. Rätt logiskt dessutom. Som grundbett tycker jag alltså inte att man ska ha ett enledat, dvs tvådelat, bett. Ett mellantjockt tredelat, gärna i mässing eller sötmetall tycker jag är ett bra grundbett. Har din häst dåligt med utrymme mellan lanerna så kan ett smalt tredelat vara att föredra.
Jag gillar inte engelska nosgrimmor, ska dessa användas ska de verkligen sitta löst, annars trycks slemhinnorna på insidan av hästens kinder mot tänderna. Remont tycker jag kan vara en bra nosgrimma, men en välanpassad pullargrimma sitter egentligen ännu bättre. Den ger ett jämt tryck, ligger inte emot olämpliga ställen och ger fria luftvägar. Jag tycker inte att någon nosrem ska sitta hårt och i de fall man ser hästar med skyddsneoprenplatta som är avsedd för att skydda så man kan dra åt hårdare…usch. Jag gillar Micklemtränsens nosrem, den håller mer om lite lätt och håller tränset stabilt om man bara spänner ihop den lätt. Den klämmer inte hästen på andningsvägar eller nosben och ligger inte mot tänderna. Jag spänner ofta upp nosremmen när jag ska hoppa upp och rida en häst. Vill hellre att den kan gapa någon gång i början så den inte känner sig fastspänd och otrygg. Dessutom – gapar den har jag inte kommit rätt i kontakten än. När jag ridit en stund är hästens mun oftast stängd med tillit ändå, och den ger mig en bra kontakt med bettet. Jag vill känna ”i realtid” hur hästen svarar mig, därför rider jag gärna utan stänger på betten och spända nosremmar.
Och så sadeln. Jag är en junkie för sköna sadlar, och de ska ligga bra, annars får man stora problem. Själv har jag en sadel med lite vid bom, för jag vill kunna ha min egen sadel på många hästar. På en häst som Chickan som kräver en väldigt vid sadel har jag bara hennes ca två mm tunna anti slip pad under, på en häst med tunnare sadelläge har jag schabrak och min Mattespadd, med ilägg i om det behövs. Då har jag lite anpassningsmöjligheter. Men jag vill aldrig sitta längre ifrån hästen i onödan och blir förvånad över hur vissa pallar upp sina sadlar. Ju mer du trycker under, desto smalare blir bommen, och en sadel som ligger bra kan plötsligt hämma bog och muskler och klämma hästen. Använd bara det som behövs! Därför är jag så himla nöjd med antislippadden jag hittade till Chickan, på Skara HS såklart, för den bygger inget men har suverän anti slip. Varför behöver Chickan anti slip? Jo, hon har ett sadelläge som en Colaburk, alltså en cylinder. Det finns liksom inget att greppa i, och i hoppningen skickar hon dessutom till så allt trycks bak. Vi hade samma problem men Mac Cloud, han hoppade bak allt, oavsett sadel och förbyglar så no slip var ett måste.
Vad har ni för sadlar?! Vore kul att lära känna er mer:)
Frida har dessutom en frågestund uppe, ös på bara! Ni kan fråga vem som helst av oss:)
Lillen redo för treårs i achennosgrimma. Ett perfekt exempel på att anpassa sig efter tillfället. Lillen gick in i lastbilen ren och fräsch och klev ut med hovböld, jäkla skit alltså. Han blev snabbt ok när den öppnades men jag fick hoppa upp på en treåring som vilat i tre dagar innan visningen. Haha – bad till gud och hoppades på att kunna styra och sitta kvar typ:)
Macke, en av mina favoriter i en av mina favoritnosgrimmor, en väl anpassad pullargrimma.
Aliana bevisar att man kan rocka i en remontnosgrimma även i sexårs:)
Nu har jag druckit RÅ prestations dryck i över en månad. Nu är jag helt ärlig med vad jag känner, och jag HAR märkt skillnad. Jag, som i vanliga fall brukar vara ganska trött har nu börjat vara betydligt piggare över lag. Jag har börjar orka mer vid träning, jag som aldrig brukar få träningsverk har dagen efter träning haft så mycket att jag haft svårt att gå. Det beror ju på att kroppen orkar mer än vad musklerna är vana vid.
Jag dricker en halv flaska om dagen, vilket motsvarar ungefär två glas. Det bästa är ju att det inte innehåller något hokuspokus, utan är helt naturligt. I de olika kombinationerna med rödbeta,lingon, granatäpple och havtorn, inte heller något socker. Dryckerna är ju inte skapade för att smaka bra utan för att ge en prestationshöjande effekt. De innehåller ju heller inget socker. Det gör att de smakar rödbeta. Så jag dricker det alltså inte för smaken utan för den stora prestationshöjande effekten som jag märkt att den faktiskt ger!
Nu är Chickan och Viggo nybadade med de underbara produkterna från K9. Pälsarna blir som att klappa en len nallebjörn och de blir ordentligt rena och blanka. Chickans kissfläckar som jag har kämpat med tidigare försvnann nu lätt, när man gnuggar in schampot lite extra. Allt blir så mycket lättare med bra produkter. Båda hästarna har lite tunna svansar och jag är väldigt noga med att det inte lossnar hår när jag borstar dem, och K9 nano spray detangler gör att borsten bara glider igenom- helt perfekt!
Viggos päls är helt blank, ja ni ser ju på bilderna.
Så fina och gosiga, man vill likom inte sluta klappa. Nu är de redo för avfärd mot strömstad för tävling onsdag-lördag!
