Vart tar tiden vägen? Den tanken slog ner som en blixt i mig igår morse. Frida fyller 16 år! Vad hände egentligen med tiden från att hon föddes till att hon nu står här med en Övningskörningsskylt i handen och ska sluta grundskolan om några dagar?? Och lillasyster Hanna börjar högstadiet till hösten…Hjälp!
Samtidigt som jag känner en oerhörd stolthet över våra tjejer och hur de utvecklas greps jag också för en stund av panik.
Kanske för att jag som rubriken säger ifrågasätter om jag lyckats ”fånga dagen” som jag borde… Har jag verkligen på riktigt tagit vara på tiden från att de föddes fram tills nu. Har jag tillräckligt mycket njutit av och visat dem den uppskattning som jag vill och inte bara rusat på som en duracellkanin. Har jag insett hela tiden att den intensiva, underbara men ibland utmanande tonårsperiod vi är i just nu faktiskt bara är på tillfälligt besök i våra liv…
Skrämmande att tänka så och jag försöker släppa den direkt o bestämmer mig istället för att verkligen försöka lyckas bättre med att vara här och nu!
Älskar er högst av allt nu och för alltid och tror att ni vet det kära ”barn”!
Grattis igen till vår unga dam som blev 16 år igår!!!
Kram mamma
