Kalle tycker det är kul att gå i skolan. Han har lätt för att lära och räknar glatt matte, gör glosor och läser. I småskolan går allt så lätt och Kalle ser fram emot lektionerna. Kalle blir äldre och lärarna ökar efterhand kraven. Ibland förstår Kalle inte allt men det går tillräckligt bra för Kalle ändå för att någon ska reagera och hjälpa Kalle lite extra.
En dag börjar de med ekvationer. Kalle tycker ekvationer är svårt att förstå sig på. Han försöker, men det blir liksom inte samma svar som i facit. Han börjar räcka upp handen rätt ofta och be om hjälp. Läraren hinner inte alltid hjälpa Kalle. Läraren säger sedan till Kalle att han latat sig, han måste träna mer, då kommer han förstå. Kalle får räkna fler ekvationer. Till slut ersätts alla Kalles lektioner av att bara räkna matte, och ekvationer är det som gäller, hela tiden. Det är bara på roliga timmen på fredagen som Kalle slipper de där svåra ekvationerna.
Kalle börjar tycka att det inte är så kul att gå till skolan längre. Han blir stökig, pratar högljutt med kompisar, kastar suddgummin och kallar sin lärare kärring. Då idiotförklarar läraren Kalle och säger att han kommit i trotsåldern. Detta kan bara lösas med ännu mer träning och visst fysiskt våld. Om han bara tvingas igenom detta med ekvationerna, då kommer han förstå sen, och allt blir frid och fröjd igen. Föräldrarna får veta att Kalle är ett barn som är motsträvligt, bråkigt, inte vill göra arbetet och verkar ha svårt för matematik. Men det går att ta sig igenom sådana här faser. Det handlar ju bara om att få Kalle att ge sig.
Låter det här hemskt? Ja, klart det gör. Men sätt in valfri unghäst i den här berättelsen och byt ekvationer mot lösgjordhet, framåtbjudning, samling, galoppfattningar…you name it – plötsligt känner du igen en rätt vanlig situation, eller hur? Genom alla mina år med hästar har jag lärt mig en sak. Hästar jävlas inte. Stöter du på vad många kallar ”trotsålder” eller ”dumheter som måste tas igenom” så föreligger någon eller flera av dessa anledningar:
- Du har inte tränat hästen på rätt sätt från början, så den förstår och är motiverad
- Du har gått för fort fram och måste egentligen backa tillbaka ett steg, eller flera
- Du rider för dåligt eller har kommit till din kunskaps gräns
- Du red dåligt passet innan
- Du tränar fel
- Skoning, foder, hantering eller något annat kring hästen gör att den inte kan prestera
- Hästen har ont
- Hästen är i tillväxt och har jobbigt med sin kropp
- Hästen har en dålig dag
- Hästen har kommit till sin kapacitets gräns
Ingen av dessa saker löses med våld, utan kunskap, en plan och tålamod. Eller känns det ok att spöa Kalle som tycker matten är lite svår att förstå?
Underbart inlägg, men mycket tragiskt att det är verkligheten för många hästar. Tyvärr så är detta underbara djur utsatt för mycket okunskap och elaka människor. De kan ta sig rätten att plåga/tvinga sin lojala partner (hästen) att utföra dittan och dattan utan att ge den de bästa förutsättningarna.
Hur ofta hör man att någon säger att den där ryttaren borde rannsaka sig själv, ha ett kok stryk eller aldrig få rida mer (avlivning är väl drastiskt) när det så ofta sägs om hästar som inte lyckas utföra det som krävs av dem.
Hoppas dina kloka ord kan spridas till framför allt ungdomar, som är nästa generation hästmänniskor. Med vänlig hälsning Liselotte
Tack för dina ord Liselotte. Jag hoppas som du, att man ska nå fram till den stora massan, men har inte allt för stora förhoppningar.