Hon var till en börjar spänd på framridningen, skygga för andra hästar, men lugnade ner sig efter ett tag och var jättefin. Sen gick vi in på framhopp och hon blev direkt spänd. Fick nöja mig med OK språng där hon rev oxern och räcket en gång var. Gick ut från framhopp i god tid, hoppade av, sadlade om och klappade om tjejen, hon fick sockerbitar.
In på banan, spänd och lite opåverkbar till 1an, hoppade 1meter över, landad och tänkte nu ska vi fram. Kom stort på 2an sen var vi igång. Jättebra flyt. Hon blir lite stark, men jag vill inte betsla upp utan känns bättre när hon är med mig fram och vill till hindren. Tog långa vägar med ändå ok tid. Huvudsaken är att vi satte 0:an och är ÄNTLIGEN kvalade till 130!! Såå skönt att slippa tänka på det mer!
Nu sitter pappa och jag o käkar popcorn och frukt och tittar på skavlan. Frans är med!
