Jag kan tänka mig att en och annan ponnyryttare eller ponnymamma tycker jag låter drygare än drygast när jag stämmer av vissa saker med Frida. Jag är jäkligt noggrann med att det är ordning och reda kring hästarna och att både de och deras utrustning sköts perfekt. Men jag känner, låt dem tycka det då. Jag vet att Frida och hennes familj litar på mig och vet att det inte är för skojs skull som inget slarv accepteras – det är för att jag vill Frida väl och hennes önskan är att nå toppen. Tycker man att detta är hårt, då fattar man bara inte vad som krävs.
För att bli riktigt bra, och sedan dessutom bli etablerad på högsta nivå, så krävs strävan efter perfektion i alla delar. Ingen är perfekt, så är det, och man kan bara göra sitt bästa, men sätter man inte perfektion som mål så kommer man inte närma sig det. Det där med att sikta mot stjärnorna så kommer man i alla fall till trädtopparna är inte helt fel. Målmedvetenhet, slit, öga för både helhet och detaljer, noggrannhet, försakan, lätt vansinne och en tendens till självplågeri – delar i ett framgångsrecept för ryttare.
Du kanske tycker att det räcker att ponnyn/hästen sköts på ett sätt så den överlever? Jag tycker den ska behandlas som en stjärna för att bli en stjärna. Du kanske tycker att lite spån i svansen på veterinärbesiktningen inte gör något? Jag säger, tänk på ditt varumärke. Du måste se ut som ett proffs för att uppfattas som ett proffs. Du kanske tycker du kan strunta i att linda benen efter tävlingsdagen? Ja, det är ditt val men jag tycker man gör allt man kan för att förebygga problem. Du kanske tycker att hästen inte dör av att du inte lösgör den eller du slarvar med vägarna när du hopptränar? Nej, det gör den säkert inte men du kommer inte nå lika bra resultat, hästen gör som du lär den att göra.
If it walks like a duck, sounds like a duck, looks like a duck…..Det kan du använda både för och emot dig, du väljer själv hur.
Vad tycker du?
