Att debutera

Ny höjd, svårare och mer tekniska banor. Hur ska man tänka? när är man redo? Jag tänker att det är helt olika utifrån hur erfaren ryttaren och hästen är sedan innan såklart. Men jag skulle exempelvis inte debutera en ny höjd på ex svenska mästerskapen som jag vet att många ponnyryttare gjort nu när kvalen till SM går i MsvB istället för -MsvA. Det är så lätt att knäcka en häst och det är inte värt det. Jag skulle heller inte se ett kval till ex. 130 som det samma som att jag är redo att starta 130. Dvs. att du genomfört tre felfria 120 och helt plötsligt vara redo för 130. Att gå upp i klasser känns som ett ENORMT steg om man inte är redo för det. Men som en extra rolig utmaning om både häst och ryttare är redo för det.

Malin höll (och håller) i mig och Chickan. Inte gå upp och hoppa högre för tidigt. Superbra att ha en tränare som är åt det hållet istället för tvärt om, det tycker iallafall jag. Hästen ska känna att det är en lagom utmaning att tävla. Om det blir för svårt blir det lätt att hästen ger upp/ tröttnar eller blir rädd och spänd. Så lugna steg upp i klasser tror jag bygger ett tryggt och bra ekipage för framtiden.

Här är Chickans och min debut i 120 förra våren. Hon hade gått 120 klasser som 5åring men jag saknade kunskapen och rutinen för att ratta runt en vinglig unghäst i de klasserna. Här var vår debut efter ett års tragglande i 1m och 110. Lagom utmaning för oss båda där hon fick en massa positiv feeling. Hon överhoppar sig fortfarande en del och är lite vinglig. Det lilla nedslaget kommer när hon inte får upp frambenen ordentligt efter svängen.

Ett år senare debuterade vi 130 på samma bana. Min hemma klubb Skogslotten. En lagom stor bana som är perfekt att debutera på enligt mig eftersom det är en så trevlig tävling med lagom svårighet. Här gör vi iallafall vår bästa start tillsammans hittils. Ser ni hur hon utvecklats på ett år? Mer muskler, stadigare och lagom höga språng. Vi är ett team som hjälper varandra. Precis som en debut ska vara. Vi båda hade så kul och Chickan var väl förberedd och gjorde det lätt. Ett retligt nedslag när hon blev lite flack. Men så så fin!

Små steg, tålamod och kämparglöd är tre nycklar till framgång!

1 Comment

  1. Klok som en ”uggla” som alltid!

    Reply

Submit a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *