Idag kom det in en fråga som jag tyckte var så pass relevant att vi kör svaret i ett eget inlägg.
Hej! Tänkte bara fråga varför ni ofta hoppar så högt med ”viggo”? Som jag har förstått det är han väldigt rutinerad och även gammal, precision kan man ju även träna på låga hinder utan att det sliter så mycket.
Rolig blogg!!
Vi hoppar mycket på låga hinder – bommar går hästarna i stort sett varje gång de jobbas på bana/ridhus men en gång i veckan hopptränar vi lite tuffare. Det finns flera anledningar till att vi höjer upp hindren någon gång i veckan nu när vi närmar oss tävlingssäsongens första intensiva period. Från slutet på april när Drammen går och under maj med RPC-kval, Falsterbokval och flera OBS-tävlingar så ska Viggo och Frida vara i absolut topptrim.
- Viggo kommer gå mycket Msv A i år och det kräver kondition och styrka. Förutom att galoppträna utomhus så får han även gå på sina tävlingshöjder lite. Det är väldigt sällan vi hoppar på Msv A och Svår höjd, men 1.20 ligger det ofta på sista rundan under veckans hoppträning just nu, för att få upp banhoppningskonditionen.
- Viggo är rutinerad men Frida har ridit på hinder som dessa i mindre än ett år. När hon går in i Elit och Int Msv A med omhoppningar som ligger över 1.30 så ska hon känna sig förberedd och känna sig säker på hur hon ska stötta Viggo i anridningarna för bästa resultat. Det är därför en orutinerad ryttare ska ha en rutinerad ponny, för att kunna utvecklas tillsammans med en häst som varit med och som man kan pusha sina egna gränser på lite.
- När man hoppar de största klasserna så bygger banbyggaren försvårande avstånd. Att lära sig hitta en bra balans och rytm runt banan och lösa avstånden tränar vi som sagt nästan varje gång Frida trimmar, som att jobba på 60 cm hinder med 15 eller 18 meter i mellan och ändra antalet galoppsprång, sitta och rulla på bågar, volter etc med små hinder. Men när hindren kommer upp så blir det en enorm skillnad och allt händer mkt snabbare, hästen kan landa grundare, eller med mer tryck osv. Därför behöver man träna avstånden på sin tävlingshöjd. Det handlar också om att få med sig i ryggmärgen hur man ändrar planen beroende på hur man kommer in på linjen. Kommer du nära in kanske du måste lägga in ett galoppsprång till. Tvärtom, flyger du in måste du räta upp dig och hålla – om det inte är långt redan för då har du det perfekta läget istället! Är du med?:) Hoppning är svårt och det är därför det är så intressant!
- En annan anledning är självförtroende. Vi försöker aldrig slå höjdrekord, det var ett skämt. Däremot känner man sig tryggare om man vet att man fixar att hoppa lite större. Och det är faktiskt samma för hästarna. Viggo kommer gå feta klasser och det gör man inte varje dag. Vi kommer välja noga vilka klasser han går för att spara honom. Han behöver också komma in med känslan av att ”detta fixar jag lätt”:) Att hoppa ett räcke på 1.40 som vi gjorde på en linje igår är inget mot att gå in en 1.30 trekombination.
- Resultat. Ja, det är en annan anledning. Frida och Viggo känner sig säkra i 1.20 nu och de såg superstadiga ut i Msv A:n på Baltic. Men vi vill ha mer nollor. Därför ska vi förutom allt det andra som styrka, avspänning och lydnad fila på Fridas anridning mot olika hindertyper och Viggos teknik. Men det tar jag i ett annat inlägg:)
När man tränar hästarna på elitnivå är det som sagt extremt viktigt att de sköts perfekt. Det är därför vi är så noga med hästarnas skötsel, för att undvika skador och för att de ska må som kungar och drottningar. Det är också viktigt att ha koll på vad man gör när man tränar, hur man lägger upp själva passet, träningsscheman, återhämtning osv. Man ska aldrig gå upp i klass på tävling eller höjd på träningen förrän man själv och hästen är redo för det. Det kan jag känna är tränarens uppgift att styra så se till att ha bra hjälp!
