Nyklippt ponny och skönhetstips

Klippte Viggo herromdagen, visst blev han snygg?!?
Viggo med sin tjocka irlänska päls klipper jag väldigt ofta, det just för att han är en tävlingsponny som jag vill undvika att han blir så svettig av all päls. Jag tycker att det är viktigt att slutresultatet blir bra vid en klippning, jag avskyr ränder och hack lite här och där. Så fult och fångar tittares uppmärksamhet på tävling. Jag vill att allt är stilrent på mina hästar och vid klippning har jag som ”regel” att man inte ska se att de är klippta. Det ska vara så gämt klippt att man inte ser skarvar och så. Det är då det är som snyggast! Jag brukar alltid lämna en lapp under sadeln även om det inte är speciellt snyggt. Tänk om de får skav eller att sadeln trycker och de gör att man inte kan rida på ett tag, nae, då får de istället se lite fulare ut. Det syns ju ändå inte med ridutrustningen på.

Lite tips för en bra klipping. Viggo är helklippt, alltså även hela benen. Jag klippte halva huvudet då han är lite känslig i huvudet. Lämnade ju som sagt även en ruta på ryggen.

-Självklart är en bra klippmaskin viktigt med vassa skär, så mycket lättare att få det snyggt då!
-Klipp en ren häst, för bästa resultat ska hästen vara badad dagen innan.
-Stressa inte, då är det risk att man missar smådetaljer som ger stor skillnad.
-För att undvika ränder kan man klippa samma yta åt olika håll, eller alltså det ska ju vara mothårs, men att man klipper lite snett i olika vinklar på samma ställe.
-Titta dagen efter klippning och var beredd med maskinen då för att se om du missat något.

 

20140619-235749-86269176.jpg

20140619-235749-86269440.jpg

Viggos man är även lite speciell. Det är oerhört tjock och nästan omöjlig att knoppa, jag ska visa en bild på det från när jag provade en gång. Men det är sån han alltid har varit och kommer alltid få vara. Det hör till hans personlighet med tjock busig man. Jag skulle aldrig rycka bort den. Jag klipper Viggos man med sax och vill ha den så rak som möjligt. Man får lixom kamma klippa, kamma,klippa och tillslut blir det bra. Om det är någon annan med en tjock ponnyman så har jag lite tips.

– Klipp först den rak hur du vill ha den, skit i att få med allt hår och stanna inte upp. Klipp en mall helt enkelt.
-Klipp underhåret lite  kortare då det är snyggast.
-Klipp inte manen föör kort, lätt att den delar sig då, vilket är såå fult.
-Sen är det bara kamma,klipp hår som sticker ner,kamma,klipp.

Viggos pannlugg brukar jag hålla ihop och klippa rakt av, då blir den sådär som den är på bilden.

Storhästar tycker jag ska ha tunn och en riktig knopp-man. Chickan är ett bra exempel på det. Kan göra ett inlägg om det senare!

 

Guldhovar!

Kommer ni ihåg att jag fick en spännande burk med glitter nagellack till hästar på min födelsedag?
Såå spännande och jag tycker att det aldrig kan bli för mycket bling på tävlingsbanan!

20140527-160603-57963270.jpgHär är burken som finns att köpa här!
J
ag valde självklart guld då blått-guld-beige är mina färger. Men det finns även i silverglitter!

IMG_5606Här är resultatet.Svårt att få på bild då det glittrar mer i verkligheten. På bilden har nagellacket(hovlacket) torkat. Så de förblir såhär blanka. Och det bästa av allt(!!) om de trampar i dam eller lera så fastnar det inte, och om de för det så är de bara att borta av och hovarna blir såhär fina igen. PERFEKT på tävling när man är ute och går flera gånger om dagen på leriga vägar. Innan har jag alltid oljat hovarna innan promenader för de håller sig bättre fina då. Men nu  har jag ju detta lack som är så perfekt!

Jag tycker dock att det är liite för lite glitter i. Men jag köpte en burk med guldglitter i lite större bitar på panduro herromdagen som jag tänkte hälla i. Det borde väll funka? Tänk så snyggt de blir då! kommer bild på det resultatet också!

 

 

Träna?

Jag gillar verkligen inte att springa eller träna mig själv. Det är såå himla tråkigt. Men att rida kan jag göra hur mycket som helst:) Men jag vet att en bra fys leder till bättre ridning som jag behöver!

Jag tror mitt anti mot träning har byggts upp av att alla sagt att jag MÅSTE träna. Om någon tvingar mig till något så blir jag så himla anti mot det. (samma när mamma tvingar mig att städa mitt rum,haha) De har gett mig träningsscheman och när jag har varit hos olika terapeuter och massörer med min rygg och de har gett mig övningar som jag måste göra, då blir jag sådär. Vadå måste? det är väll jag som själv bestämmer vad jag vill lägga min tid på. Så är det även om jag vet att dedär ryggövningarna bör jag göra för att inte ryggen ska bli värre. Men trots det så struntar jag i dom för jag känner pressen lixom. Haha, alltså det här är väll inte en av mina bästa egenskaper men det är så jag är. Jag vill lixom bestämma själv och känna att det är jag som gjort valet över vad jag vill.  Vill känna att det är jag som bestämmer över mig själv. Om någon säger vad jag ska göra, så gör jag oftast det motsatta, hihi. Är det någon som känner igen sig?

Dessutom tar det så mycket tid från de -5 timmar jag har på dygnet under skolterminerna. Jag stressar gämt och hinner aldrig göra något till 110%.

I vilket fall som helst har jag taggat hela vårterminen på att under sommarlovet ska jag ta tag i min träning. JAG ska själv lägga upp ett schema som jag ska följa. Det känns mycket roligare då. Så jag har lagt upp ett schema för mig själv under hela sommaren som bara jag vet och som jag själv ska följa strickt utan den där pressen att någon ska tjata på mig. Jag börjar lite lugnt för att tycka att det är kul och fortsätta.

Så det kan väll vara ett bra tips till er andra som har lite svårt att komma igång med sin egna träning.
-bestäm ett personligt schema, för dig själv.
-sätt upp delmål.
-börja inte för tufft, utan lugnt och öka successivt. 

912586_10151483018003141_391008404_n

 

Nu kör vi, jag ska vara i topptrim när gymnasiet drar igång. VILKA ÄR MED MIG?

Att bygga självförtroende hos hästen

Frida hoppar ju nu 1.10 med Chickan, har startat 1.15 med noll fel. Chickan själv har hoppat Flasterbo och Flyinge som femåring, och alltså hoppat många nollor i 1.20. En del tycker kanske att man bara skulle köra på och gå upp i klasserna. Men här är det ändå jag som tränare som får styra och Frida litar på mig. I mitt system så ska hästarna lära sig av att göra rätt och få positiva upplevelser. De ska känna sig som oslagbara hjältar när de ska hoppa ett hinder eller en bana.

Om du har ett bra material att jobba med så är din hopphäst modig, lite killer men jäkligt rädd om sig. Vissa slår mod och killer över på och man får jobba extra med att ha en avspänd häst med god kommunikation, andra slår försiktigheten över på och du måste nöta ännu mer självförtroende och aldrig gå över gränsen för vad hästen klarar i sin utbildningsståndpunkt. Att hitta en häst med en lagom mix av mod och försiktighet är inte helt lätt, med det är ju en del av det som är så spännande med hoppning! Den där som nollar allt i unghästhoppningar och är supersuperförsiktig kommer inte våga hoppa 1.60 kombinationer utan en suverän matchning, och killern kanske blir en fyrafelshäst i svår hoppning – om de ens visar sig ha kapaciteten däruppe.

I Chickan i har verkligen hittat en häst med ett underbart huvud, modig, lite tuff, lagom försiktig och problemlösningsorienterad. Och så älskar hon att hoppa! I min mening ska man använda hästar till det de trivs med, det är inte kul att jobba med en häst som inte trivs med sina uppgifter, hur begåvad den än är. Chickan kan överhoppa sig lite av ren hoppglädje och av att hon är så ambitiös, och det händer fortfarande att Frida ibland hamnar lite löst och tappar rytmen. Då ska man ligga kvar på en lite safe höjd tills det känns säkert med en unghäst. Det är här det är så perfekt att ha en läromästare vid sidan av unghästen. Viggo har fått ta med Frida över stora hinder, även om han är svår som attan så kan man lita på att blir det helfel så nitar han, blir det lite småfel så fixar de biffen tillsammans och Viggo tar inte åt sig av det. Med en unghäst får det aldrig kännas som att ”jag försökte men slog mig/misslyckades ändå” för hästen, då kommer de tappa det där självförtroendet som är så viktigt.

Så Frida och Chickan kommer fortsätta hoppa 1.10, och kanske till och med göra ett gästspel i 1 m ibland, bara för att få bra rundor med sig i kroppen och känna att det här, det kan vi. När 1.10 är helt stabilt, då går vi upp i 1.20 blandat med 1.10. Så kommer vi hålla på, tills vi är däruppe på de höjder vi har som mål. Det tar år, men man har underbart kul under tiden när man bygger upp sin egen unghäst till sin framtida stjärna. Resan går inte i en rak linje. Även sedan när du är uppe på 1.40/1.50 med din yngre häst, kommer du behöva göra besök i 1.30 för att det ska kännas extra lätt ibland. Läs din häst, den har alla svaren. Så mitt råd alltså – lär sten genom att hjälpa den att göra rätt. Utdragna marklinjer, lagom höjd, mkt markjobb med bommar och småhinder och ta din tid på väg upp i klasserna. Det är det så värt i slutänden.

hopp1

Nyttigt

Igår när jag trimmade Chickan lade jag fram en suverän övning i ridhuset. Den ger egentligen grunden för allt. Mycket komplicerad. En bom på kvartslinjen.

Som värmning red jag bara rakt fram innanför spåret med grunden som man kan lägga redan efter inridning – rakt fram, i ett balanserat tempo med bjudning och en lagom kontakt till bettet. Om hästen böjer på nacken bryr jag mig inte så mkt om i det läget. Efter att haft en följsam hand, burit sig utan stöd från väggen och med förhållningar för att ligga kvar i samma tempo tills ryttaren säger annat kommer hästen bli lösgjord på ett naturligt sätt och formen infinner sig.

Sedan skrittade jag över bommen med lätt kontakt. Man får en jättebra känsla för hästens bjudning redan här. Om du kan vara mjuk och uppmuntrande i ländrygg och höft och inte få någon känsla av broms från hästens rygg, då har du hästen framme och vad som är spännande är att då kommer bommen naturligt till dig och ni träffar rätt. Känner du en handbroms och en lite trutig kontakt så vips – ni ligger fel på bommen. Hästen ska vara likadan före och efter bommen- i bjudning, i rakrikning, i eftergift och kontakt. Gör samma sak i alla gångarter. I traven ville Chickan bli lite stiff och skjuta ifrån mer än bära upp med bakbenen efter bommen, även fast hon var fin emot. Då fick hon göra en övergång tills hon inte sprang på, sedan fick hon aktiveras genom hörnpasseringen när hon bjöd jämt men ändå inte var helt balanserad efter. Hon blev så fin och vi gjorde samma sak i galopp.

Jag sitter aldrig och klämmer med skänkeln. Jag vill ha svar direkt när jag ber om det, sedan ska hästen varken öka eller minska tempot förrän jag säger till. Gör man så kommer hästen blir känslig, uppmärksam och aktiv. Det här med aktiv av att inte driva ska jag berätta mer om i ett annat inlägg. Sedan är jag nog med att inte sitta och trycka på med sätet, utan vara exakt med sätet – följsam när jag inget vill, och exempelvis bli stilla när jag vill sakta av eller gunga igång hästen lite när jag vill öka på. Att sitta och trycka på med rumpan tycker jag är den gamla skolan. Vill du ha en häst med en genomsläpplig rygg måste du själv ha en sådan. Bäst beskrivet är nog att du måste vara mjuk i ländryggen. Som i en fattning sitter jag inte emot utan jag sitter still med mjuk ländrygg så jag kan ge hästen plats att komma upp med överlinjen i fattningen. Men som sagt, det är svårt att förklara hur jordgubbssylt smakar så ni får fråga om jag inte förklarar tydligt nog:)

Ha en härlig söndag!

Det blev spöregn på vår avskrittningspromenad… Chickan fick en extradusch o jag blev genomblöt, men det var varmt och somrigt ändå:)

chickan

Mot tävling dag 2

När vi kom ut till stallet så hade chicki fläckar i heela huvudet. Men då tog jag fram Easy White. Såååå himla bra! Fläckarna borta på två minuter.
Jag kan verkligen rekommendera det! Finns på kvalité häst och hund!

20140420-081450.jpg
Nu mot vrf där vi idag ska starta 110. >