Gick upp vid 8.30 i morse och sprang en runda, ni kommer ihåg mitt egna schema? 😉 så nu blir det frukost som består av kvarg, frukt och bär. Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag tycker om kvarg eller inte, de har en speciell smak. Jag brukar äta med vanilj smak då den är godare än naturell. Har sett att det finns i blåbärsmak, men den brukar alltid vara slut i affären, haha. Så när jag ser den nästa gång ska jag prova den! 🙂
Både chicki o Viggo skötte sig bra under dagens ridpass. Chickan var taggad så jag valde att rida inne. Ställde o böjde nacken och jobbade med bakbensaktivitet. Efter ridturen fick hon en dusch och så rullade hon sig i hagen, tack Chickan. Jag som just fått bort alla gräsfläckar.
Viggo travjobbades och va duktig.
Jag gillar verkligen inte att springa eller träna mig själv. Det är såå himla tråkigt. Men att rida kan jag göra hur mycket som helst:) Men jag vet att en bra fys leder till bättre ridning som jag behöver!
Jag tror mitt anti mot träning har byggts upp av att alla sagt att jag MÅSTE träna. Om någon tvingar mig till något så blir jag så himla anti mot det. (samma när mamma tvingar mig att städa mitt rum,haha) De har gett mig träningsscheman och när jag har varit hos olika terapeuter och massörer med min rygg och de har gett mig övningar som jag måste göra, då blir jag sådär. Vadå måste? det är väll jag som själv bestämmer vad jag vill lägga min tid på. Så är det även om jag vet att dedär ryggövningarna bör jag göra för att inte ryggen ska bli värre. Men trots det så struntar jag i dom för jag känner pressen lixom. Haha, alltså det här är väll inte en av mina bästa egenskaper men det är så jag är. Jag vill lixom bestämma själv och känna att det är jag som gjort valet över vad jag vill. Vill känna att det är jag som bestämmer över mig själv. Om någon säger vad jag ska göra, så gör jag oftast det motsatta, hihi. Är det någon som känner igen sig?
Dessutom tar det så mycket tid från de -5 timmar jag har på dygnet under skolterminerna. Jag stressar gämt och hinner aldrig göra något till 110%.
I vilket fall som helst har jag taggat hela vårterminen på att under sommarlovet ska jag ta tag i min träning. JAG ska själv lägga upp ett schema som jag ska följa. Det känns mycket roligare då. Så jag har lagt upp ett schema för mig själv under hela sommaren som bara jag vet och som jag själv ska följa strickt utan den där pressen att någon ska tjata på mig. Jag börjar lite lugnt för att tycka att det är kul och fortsätta.
Så det kan väll vara ett bra tips till er andra som har lite svårt att komma igång med sin egna träning.
-bestäm ett personligt schema, för dig själv.
-sätt upp delmål.
-börja inte för tufft, utan lugnt och öka successivt.
Nu kör vi, jag ska vara i topptrim när gymnasiet drar igång. VILKA ÄR MED MIG?
Nu ska jag jobba och trimma Viggo-galningen på gräset. Så mysigt i det här vädret med sol o allt. Sen är det dags för Chickan att träna galopp intervaller på gräset. Ha en mysig dag i solen!
Frida hoppar ju nu 1.10 med Chickan, har startat 1.15 med noll fel. Chickan själv har hoppat Flasterbo och Flyinge som femåring, och alltså hoppat många nollor i 1.20. En del tycker kanske att man bara skulle köra på och gå upp i klasserna. Men här är det ändå jag som tränare som får styra och Frida litar på mig. I mitt system så ska hästarna lära sig av att göra rätt och få positiva upplevelser. De ska känna sig som oslagbara hjältar när de ska hoppa ett hinder eller en bana.
Om du har ett bra material att jobba med så är din hopphäst modig, lite killer men jäkligt rädd om sig. Vissa slår mod och killer över på och man får jobba extra med att ha en avspänd häst med god kommunikation, andra slår försiktigheten över på och du måste nöta ännu mer självförtroende och aldrig gå över gränsen för vad hästen klarar i sin utbildningsståndpunkt. Att hitta en häst med en lagom mix av mod och försiktighet är inte helt lätt, med det är ju en del av det som är så spännande med hoppning! Den där som nollar allt i unghästhoppningar och är supersuperförsiktig kommer inte våga hoppa 1.60 kombinationer utan en suverän matchning, och killern kanske blir en fyrafelshäst i svår hoppning – om de ens visar sig ha kapaciteten däruppe.
I Chickan i har verkligen hittat en häst med ett underbart huvud, modig, lite tuff, lagom försiktig och problemlösningsorienterad. Och så älskar hon att hoppa! I min mening ska man använda hästar till det de trivs med, det är inte kul att jobba med en häst som inte trivs med sina uppgifter, hur begåvad den än är. Chickan kan överhoppa sig lite av ren hoppglädje och av att hon är så ambitiös, och det händer fortfarande att Frida ibland hamnar lite löst och tappar rytmen. Då ska man ligga kvar på en lite safe höjd tills det känns säkert med en unghäst. Det är här det är så perfekt att ha en läromästare vid sidan av unghästen. Viggo har fått ta med Frida över stora hinder, även om han är svår som attan så kan man lita på att blir det helfel så nitar han, blir det lite småfel så fixar de biffen tillsammans och Viggo tar inte åt sig av det. Med en unghäst får det aldrig kännas som att ”jag försökte men slog mig/misslyckades ändå” för hästen, då kommer de tappa det där självförtroendet som är så viktigt.
Så Frida och Chickan kommer fortsätta hoppa 1.10, och kanske till och med göra ett gästspel i 1 m ibland, bara för att få bra rundor med sig i kroppen och känna att det här, det kan vi. När 1.10 är helt stabilt, då går vi upp i 1.20 blandat med 1.10. Så kommer vi hålla på, tills vi är däruppe på de höjder vi har som mål. Det tar år, men man har underbart kul under tiden när man bygger upp sin egen unghäst till sin framtida stjärna. Resan går inte i en rak linje. Även sedan när du är uppe på 1.40/1.50 med din yngre häst, kommer du behöva göra besök i 1.30 för att det ska kännas extra lätt ibland. Läs din häst, den har alla svaren. Så mitt råd alltså – lär sten genom att hjälpa den att göra rätt. Utdragna marklinjer, lagom höjd, mkt markjobb med bommar och småhinder och ta din tid på väg upp i klasserna. Det är det så värt i slutänden.
