2014 november | Frida Wygler

3a i första kvalet

by fridawygler | Nov 22, 2014 | Frida, tävling, Uncategorized |

Nu är vi påväg

by fridawygler | Nov 21, 2014 | Frida, tävling, Uncategorized |

Mot den stora finalen i Swedish Riders Trophy 2014! Det ska bli sååå kul och det är verkligen lärorikt att se proffs hoppa samma banor som oss ponnyryttare. Det är Viggos och min sista tävling tillsammans. Det är mycket känslor som spelar in, men jag måste försöka hålla dom utanför tävlingen. Det kan störa fokus och koncentration.
Finalen direktsänds på horse1 lördag eftermiddag, MISSA INTE! De sänder även en massa annat roligt under helgen!
Vi har så mycket i skolan att jag var tvungen att plugga till 01.30 igår, sen upp vid 6 för att duscha och packa, sen in till skolan för att läsa igenom och lämna in en stor uppgift. Mamma o pappa hämtade mig på skolan vid 9.30. Livet ska inte vara lätt alla dagar i veckan 😉 men det är så värt det när det är tävling i helgen! Men nu under 6timmars bilresa till Flyinge i Skåne ska jag passa på att SOVA ifatt iaf några av de timmar som jag har på minuskontot sedan några veckor tillbaka!

Hoppa serie

by fridawygler | Nov 20, 2014 | Malin, Övningar, Uncategorized |

Något jag tycker är väldigt utvecklande för hästarna, är att hoppa olika typer av serier. Ngt jag fått med mig från stallet där jag jobbade, och från de som jag respekterar i sporten, är att hästarna ska lära genom positiv förstärkning och av att känna sig trygga, avslappnade och duktiga. Ställ alltså inte frågor som är för svåra, och bygg upp övningarna med förstånd och erfarenhet.

Jag tycker det är väldigt bra att bygga upp det en del i taget för unga hästar. Börja med ett hinder och sedan lägga upp ett i taget så de slipper komma in, bli för imponerade, spänna sig och överhoppa så de inte når ut och stoppar eller slår sig. När de är trygga kan man höja utifrån hästens reaktioner. Ha med någon som är van och kan läsa hästen när du hoppar klurigare serier. Serier med korta avstånd är bra för styrka, att få hästen att backa av och vänta, tar hästen det rätt kan man utveckla språngkurvan osv, men jag tycker det är viktigt att variera och ibland hoppa med normala eller långa avstånd. Långa distanser där det är klurigt att nå med bibehållen balans är precis lika svårt som korta distanser där hästarna måste backa av med bjudning och korrekt samling. Och våga hoppa av lite större med lugn och bibehållen språngkurva! Hittade lite filmer från när Frida hoppar serie med Chickan i telefonen:)

Teamblogg

by fridawygler | Nov 19, 2014 | Malin |

Vad kommer man hitta på den här bloggen? Självklart inlägg som handlar direkt om Fridas satsning, eller kan härledas till den, som våra olika tankar kring det, kring träningen, träning etc. Men också våra allmänna tips om hästar och ridsport. Om man ser på vilka bloggar som är stora, och alltså som folk gillar, så är de ofta blandade och visar både den nischade delen de bloggar om, och glimtar om vem de är och deras liv. En sådan blogg som jag själv läser och tycker har en väldigt bra blandning är linnolsson.se

Så förutom satsningen får du lära känna oss i teamet lite mer, ni kommer läsa om Fridas skola och fritid, om min Driver och hans inridning, om recepttips när det passar, kanske lite inredning, Fridas outfits, kanske mitt jobb emellanåt också om det är spännande, som när riktigt sköna artister spelar hos oss, och så vet jag att en del vill ha fototips. Ja, oss i teamet helt enkelt som de både bra och dåliga människor vi är, precis som alla andra:)

Plåtade Markus Krunegård på jobbet för ett tag sen. Sjukt härlig stämning och en grym spelning!

Viggo försäljning

by fridawygler | Nov 19, 2014 | Frida, Uncategorized |

Som ni vet så är min lilleman och kung till salu. Det har varit en jobbig tid med alla provridningar och olika val hit och dit. Men nu har vi landat och om allt går som vi planerat så har jag nu bara några veckor kvar tillsammans med, i mina ögon, finaste ponnyn.

Han blev min i slutet av Januari 2013. Jag hade då inte varit ute på tävling under hela 2012 då mina ponnysar då varit skadade. Jag hade tidigare tävlat lokala och regionala klasser upp till LB med någon enstaka start i LA, med Nemo som var en guldponny med ett hjärta av guld, men kanske inte de bästa kvaliterna i hoppningen.

Tillsammans med Viggo vann jag vår andra start i LA. Vinster och placeringar i MsvB och MsvA . Tävlat internationellt och representerat det svenska laget i Baltic cup. En 5e placering i Grand Prix i Norge, SM final 2014, semifinal i Swedish Riders Trophy och final nu i helgen, final i Ridsport ponny cup, deltagit i elitlag osv. Meritlistan är lång och jag skulle ALDRIG ha gjort det utan Viggo. Han har fått mig att uppnå drömmar som jag alltid haft, men aldrig vågat tro att de skulle ske.

Resan tillsammans med Viggo har dock inte endast varit framgång utan en massa kämpande, men blod, svett och tårar rent ut sagt. Jag och Malin tycker att hästarna ska jobbas väl på marken vilket Viggo inte var så bra i till en början. Han hade en underhals och tog minsta skänkel som en signal framåt. Kunde alltså inte flytta honom i skänkelvikning, öppnor och slutor utan att han blev alldeles stressad, nu kan han det. Han har skenat med mig, både på banan och i skogen, bara sprungit. Vägrade trava över upphöjda bommar utan hoppade dom som studds, nu går han avslappnat över och jobbar.

Det är mycket man kan fortsätta utveckla med Viggo men från att vara en halvgalen glad hopp ponny kan man nu även jobba honom i lugna gångarter på marken. Många som kommit fram till mig på tävlingar och just påpekat att han blivit så fin och att han hoppar mycket bättre nu än vad han någonsin gjort, det kan absolut stämma, jag vet inte då jag inte sett honom hela hans liv.

Men resan vi gjort tillsammans har gjort att vi känner varandra utan och innan, jag känner direkt när han får annat i tankarna och får honom då att tänka på annat. Man måste hela tiden hålla honom fokuserad på ett arbete för att han inte bara ska springa och stressa upp sig själv. Han kräver små hjälper samtidigt som man måste vara extremt bestämd och aldrig ge honom lillfingret. Han kräver bra balans från ryttaren för så fort ryttaren hamnar i obalans så blir han stressad och springer.

När vi, Malin och jag utbildat honom tror jag nästan att han blivit svårare än innan, han kräver nu ännu mer från ryttaren vilket har varit svårt när flera tjejer provridit. JÄTTEduktiga tjejer, verkligen, som tävlat höga klasser med andra ponnys, men som inte klarar av Viggo i skritt och travjobb. Han är svår, väldigt svår, och jag glömmer ibland bort vilket slit vi ändå lagt ner på den lilla envisa ponnyn. Några träningar har gått till att galoppera över ett 20cm räcke då han vägrat att hoppa det utan att fullständigt explodera så fort jag vänt upp mot det lilla hindret.