Jag hann förbi tävlingarna och coacha Frida på framridningen, och plåta lite, innan VM-finalen. Nu är jag bitter, hoppades in i det sista att Roffe skulle knipa bronsmedaljen. Men nej… Jeroen ska dock ha en stor eloge, fenomenal ridning!
Frida gjorde en fin framridning och nollade på banan. Måste visa lite bilder på Chickan, hon är en så härlig häst!
Massa pyssel med Chickan i centrum, det tycker hon är grejen:)
Under lagklassen lördag kväll hände något riktigt hemskt med en superfin ponny, som hoppat de högsta klasserna. Ekipaget var felfria fram till näst sista hindret. De hoppade av lite stort, hoppade genom hindret och gör en kullerbytta. Det har man sätt flera gånger och det ser så himla hemskt ut. Det annorlunda i detta fallet var att hästen hamnade med nacken böjd, med huvudet fast under sin egen kropp OCH KOM INTE UPP! Den låg blixtstilla i flera sekunder, ryttaren drabbades av panik, sprang och skrek, föräldrar, publik och sjukvårdare sprang in på banan, alla utanför banan var i skräck. ALLA TRODDE ATT HÄSTEN VAR DÖD! Alla trodde att den brutit nacken när den låg helt stilla med huvudet under sig själv, det var 20hemska sekunder. Under de 20sekunderna hinner man tänka så himla mycket. Det var en olyckshändelse och kunde precis lika gärna varit jag, eller du som drabbades av detta. Man hinner tänka att vad skulle jag gjort om det var jag som fick åka från en tävlingsplats med en tom transport. Under de 20 sekunderna hinner man inse hur lite det faktiskt spelar roll hur de går på en tävling, hur de går på ett matteprov eller om det är värt att bråka med syrran om vem som ska få stå i spegeln på morgonen, när de handlar om ett liv på sin bästa vän. Jag får nu precis som under de sekundrarna en klump i halsen och tårar i ögonen. Man ska uppskatta varenda sekund man har tillsammans med sina nära och kära. För på ett kort ögonblick kan något hemskt inträffa och ni får aldrig ses mer.
Som TUR VAR reste hästen på sig och alla blev självklart lättade. Men jag kan tänka mig att den inte klarade detta oskadd utan har nog sträckt sig regält, om inte slitit av muskler och senor, och har nog en lång väg tillbaka till tävlingsbanan. Jag lider verkligen med den hästen och ryttaren, verkligen.
Nu är vi hemma från Baltic Cup i Danmark-Fredensborg. Det slutade väll inte riktigt som vi ville med ett dygns ösregn så att hela tävlingsbanan låg under vatten och vi valde att inte starta.
Har mycket att berätta om denna helg, många känslor både possitiva och negativa. Eftersom att internet har varit sämst så skriver jag inläggen så de kommer upp vartefter.
Vi kom iallafall dit hyfsat tidigt, runt 12. Vi tog färjan över till Danmark. Veterinärbesiktningen var mellan 12-14.30 så det var gott om tid. Viggo gick igenom och veterinären kom fram och berömde oss för fin uppvisning på checken. Så kul att få höra att man gjorde de bra. Jag förstår inte alls danska, seriöst. Och när en annan assistent eller va man ska kalla det började snacka danska och sedan tyska så fattade jag absolut ingenting. Han bara skrattade och fick nog mig o viggo som litet favvoekipage under helgen, haha.
Första starten var på fredagen i stora rundan, 120. Viggo var lite stark och loj tyckte jag. Men hoppade bra. Jag red ruskigt dåligt till sista hindret och vi fick med oss en bom. En snabb tid som hade räckt till en placering, klart surt. Till dag två bestämde jag mig för att gå ner till lilla runda. Dels för han kändes lite loj, men för att jag ville det helt enkelt, ville ha lite flyt efter dålig avslutning på SM och så.
På kvällen läste vi på Svenska tavlan att jag var en av de Svenska ryttarna som skulle få rida i Svenska laget på nationshoppningen. För er som inte vet så går det under lördagen i stora rundan och jag hade bestämt mig att rida lilla. Men vi funderade över det noga och jag bestämde mig för att följa min magkänsla och starta lilla rundan, alltså tacka nej till laget. I efterhand är jag sååå glad att jag gjorde det, borde lyssna på min magkänsla oftare 😉
Han var sååå fin i lördagens klass, felfri och 3a! Såååå kul! Till nationshoppingen spöregnade det och underlaget var riktigt dåligt, jag hade ändå inte velat starta med de förutsättningarna, så jag är glad att jag höll fast vis att starta 115 på lördagen.
Från nationshoppningen på lördagseftermiddagen till 9 idag har det regnat, och sedan 4 i morse SPÖREGNAT, bara ÖST, ÖST ner. Jag har aldrig varit med om liknande väder. Vi tog det självklara beslutet att stryka oss i dagens klass. Vi vill inte göra en Skyrup i repris, där de va så dåligt underlag efter allt regn. Hela banan och allt låg under vatten, så ingen ide att starta. Klart synd då jag var så taggad på att gå in och rida likadant som lördagen.
Jag älskar smoothies och brukar mixa själv med yoghurt, banan och olika bär och frukter. Igår började jag känna att en förkylning är på väg och jag vägrar blir sjuk nu, verkligen. Så jag sökte på google efter kryddor som ska vara bra för immunförsvaret och mot förkylning osv. haha.
Sen hällde jag i alla dessa i min smoothie. Detta recept rekommenderas INTE, det gick knappt att dricka. Men jag tänkte att det kanske kan hjälpa lite, och tänk om det är värsta super smoothie som man blir frisk av. hahah, de är tveksamt.
I vilket fall så bestod den av: yoghurt, melon, banan, vindruvor.. än sålänge rätt god? sen hade jag i kanel, oregano, vitlök, ingefära och honung. Förstår ni kombon av yoghurt och vitlök? haha.
Alltså usch.. Men nu återstår bara att se om jag håller mig frisk eller inte, hahahaha.
Hade ingen passande bild, så fick bli en på lillaman <3
På torsdag morgon bär det av mot Danmark-Fredriksborg-Baltic Cup. Det är ju inte bara att åka utan det krävs en del planering. Redan nu har vi börjat tvätta och packa våra kläder som ska med. Jag har PH samtal med min handledare i skolan idag och måste då planera hur jag ska lägga upp mitt arbete, vad jag missar och vad jag måste ta igen på egen hand. Vår bästa equiterapeft Linda Söderberg-Fång som jag är så himla glad att ha med i vårt team, har checkat över Viggo och fram till onsdag ska han joggas. Chickan som får ta det lugnt när vi är iväg och tävlar, hon får tränas lite extra dagarna innan och vi har en träning på onsdag inplanerad.
Sen på onsdag kväll packar jag det sista i stallet, badar Viggo och pysslar.
Inte bara att lasta och åka iväg, utan det ligger en hel del planering bakom allt.
