Hejdå och välkommen!
2014. Ett år där mycket hände.
Jag började året som egen företagare – hade bl a Tyra Sjöstedt som kund. Avslutade det på eget bevåg, tänker inte gå in på varför, men jag hoppas av hela mitt hjärta att Tyra får hjälp att bli av med de där satans tabletterna nu.
När jag slutade hos Tyra fick jag flytta Drivve till ett nytt stall. Tyvärr fick han en allvarlig skada kort därefter, frakturer i skenbenet fram. Efter lång klinikvistelse och lång boxvila hemma hos Jossan blev benet bra, men andra problem som uppstod av en lång period med avlastning kämpar vi fortfarande med. Nu går Drivve i en underbart härlig lösdrift och jag hoppas han blir frisk igen. Om det blir något treårstest och chans på Flyinge, det vågar jag inte ens gissa än.
Drivve är längst till vänster i bild:)
Att driva eget företag är tufft för psyket. Efter att ha lagt många år på att bli grym på att rida och lära mig mycket om hästar har man ingen ekonomisk buffert alls, och när man driver eget vet man aldrig hur det kommer se ut framöver. Man har de kunder man har, just då, resten får man jobba för och hoppas på. Så jag blev fast anställd i april 2014. Mycket pendlande, och det företaget jag trodde jag började på, var inte det företaget i verkligheten. Men 2014 blev ändå året då jag hamnade precis där jag ska vara, och fick mitt drömjobb. Jag blev erbjuden platsen som Marknads- och kommunikationsansvarig på Louis De Geer, Norrköpings konsert och kongressanläggning. Efter 4 månader vet jag att jag har massa jobb kvar att göra, men att jag också lever min dröm på arbetsfronten. 2015 ska jag skapa precis det jag vill för företaget, och det ska bli så jävla bra.
Ett glittrande Louis De Geer bakom Nyårsvandringens eldar
Träningsåret med Frida har varit både utmanande och fantastiskt. Som jag skrivit om här så är förändring något vi måste lära oss hantera. Genom förändring, genom med- och motgång, så skapar vi framsteg, utveckling och framgång. Frida är på väg framåt igen, det händer grejor i ridningen och det ska bli sjukt kul att se vad som händer 2015 utifrån vad som händer nu. Viggo, den älskade ponnyn som gett så mkt, har en ny familj och ett bra hem. Och 2014 såg jag en liten skimmel på Hästnet, långt innan häst egentligen skulle köpas. En liten skimmel som fick ngt att klicka i mig och härliga Wyglers förstod att det var läge att åka och titta. Så Frida, Jessica och jag packade in oss i bilen och drog till Skåne. Det är något vi aldrig kommer ångra för den lilla skimmeln var Chickidicki. En sådan underbar häst! Hon har gått in i hårdare vinterträning nu, vi hjälps lite åt att rida henne så jag kan polera på rakriktningen och nu när Frida är sjuk behövs ridhjälp i vilket fall. Att se unghästarna utvecklas är så kul, och att se Chickan utvecklas vidare som hopphäst, ska bli en häftig resa! Göteborg 2016?
En fantastisk häst! Och världens goaste!
Hejdå 2014 – jag kommer aldrig att glömma dig! Och hej 2015 – vi ska ha så jäkla kul ihop!
2014
VILKET ÅR DET VARIT!
Började med en minst sagt TUFF vårtermin i 9an. Pluggade kanske överdrivet mycket för betygen, mer än vad jag egentligen behövde för att komma in på det gymnasie jag ville. Samtidigt tävlade jag och Viggo på stora tävlingar runt om i Sverige, i Norge och i Danmark. I Januari köpte vi Chickan, så under denna tid lärde vi känna varandra.
Vårterminen slutade med vårkonsert ( jag gick ju i musikklass), klassresa till Krakow i Polen och 9ornas middag. Saker som jag aldrig kommer glömma.
Under sommaren var det lite lugnare med tävlingar för min och Viggos del efter helvetesunderlag i Skyrup. Chickan och jag tävlade lite.
Tillbringade tid på landet och i mormor och morfars sommartorp. Lärde känna nya människor och tog sena promenader i sommarvärmen. Sista veckan på sommarlovet åkte vi ner till Vetlanda för att rida mitt första Svenska Mästerskap tillsammans med Viggo. Vi tog oss till final! Vilket var det största målet tillsammans med honom sedan han blev min i januari 2013.
Hösten började på gymnasiet. Ett gymnasie som jag ALDRIG kommer ångra att jag valde. Kunskapsgymnasiet i Norrköping. Jag kände ingen så speciellt bra, utan kastade mig ut men blev fångad av underbara människor. Det är mycket plugg och hösten har varit extremt tuff i mellan åt. Men sååå värt det!
Viggo och jag gjorde vår absolut sista start tillsammans under Swedish Riders Trophy finalen i Flyinge. Och nu har han flyttat hem till Lotta. Är så glad att han kom till ett så bra hem. Han är EXTREMT speciell. Tror ingen förstår det som inte varit med om en resa tillsammans med honom. Viggo kommer ALLTID vara en del av mig <3
I slutet av året har det varit fokus på Chickan och kommer vara ett bra tag framöver. Hon är mitt kort till de stora klasserna, bara jag förvaltar henne rätt.
Ikväll firar jag in det nya året tillsammans med en massa bra kompisar. Ska bli så kul och spännande. Vem får min nyårkyss i år?
Jag tar med mig MYCKET lärdom från det här året. Visst det har varit många dalar, men många toppar med.
Jag kommer alltid minnas 2014 som ett bra år, och tar nu med mig all energi in i 2015!
Omkastade planer
Efter veckor av hosta så blev Frida sämre igen och fick rejält ont i lungorna. Hon har låtit förfärlig länge och tappat rösten, mått dåligt, varit trött och rosslat. Så vi bestämde vila för henne istället för träning och jag rider Chickan idag. Om man slarvar med förkylningar och tränar när man mår riktigt dåligt kan man få men för livet som stället till det senare. Jag har alltid gjort helt fel när det gäller detta, struntat i att jag varit sjuk, inte åkt till akuten när man gått omkull etc så jag har lärt mig den hårda vägen, astma och värktabletter är vardag nu, för att jag struntade i mig själv då. Det är varesig coolt eller smart att förstöra sig själv som många av oss hästmänniskor verkar tro.
Den här klämdagen spenderar jag med att jobba hemifrån, håller på att skriva marknadsplan för 2015, sedan blir det Chickanridning och därefter The Hobbit med världens finaste karl!
Goaste hästen! Jag vill att hästarna ska ha den lydnaden och den avspändheten att de kan stå lösa på kommando. Chickan gör det utan några som helst problem:)
Högt upp
När jag lindar ben för markjobb eller dressyr så lindar jag alltid en bit upp på knät. Vill gärna ha lite högre paddar fram, så om jag t ex använder Mias luddiga paddar har jag gärna bakbensvarianten runt om. Att linda normalt dit upp stör inte hästen på något sätt, och du får bättre skydd mot slag upp mot karpus.
Jag lindar uteslutande med fleece om det inte är sjukbandage eller nattlindor. Fleece blir snyggt och har en perfekt formbarhet tycker jag. Att lindor skulle stödja benen kan ni släppa direkt. En häst har så mkt tyngd på benen i en nedsättningen att du inte kan stödja den med en vanlig lindning för arbete, vad du än använder för linda. Lindor ger skydd mot strykningar, viss kompression och är snyggt!
Ännu mer kyla
Fortsätter att vara kallt ute. Men jag hörde att det skulle bli mildare snart?
Var precis ute i stallet och tog in hästarna. Ska ut senare och träna. Får bli en riktig ”ful outfit” då. Jag får inte frysa så blir nog tjocka skor och dunjacka istället för smidigare kläder. Jag har varit sjuk i snart 3veckor och det går aldrig över. Just nu blir hostan bara värre och värre och börjar göra ont i bröstet.. Inte bra.. Är såå trött på detta..
Dagens skiss!
Hoppträningskväll ikväll – kartan är ritad.
Kalla kinder, varmt hjärta
Hej på er!
Vilken fullkomligen svinkall dag! Men här i Norrköping var det fantastiskt vackert med snö och sol. Efter en promenad med hundarna, min fina sambo och kameran i högsta hugg så åkte jag mot stallet. Idag hade jag Chickantrimdag! Visst kan man låta hästen vila en dag för att slippa frysa, men är det inte så kallt till en grad så det skadar hästen så följer vi hellre schemat och fokuserar på målen.
Jag jobbar på att rakrikta henne och få henne att bjuda jämt på båda tyglarna. Jag kan inte låta bli att skratta åt tokan när hon försöker hitta lösningar på sitt eget lilla sätt:) Hon bjuder inte riktigt fram till vänstertygeln så jag rider med ett stilla stabilt stöd på den och /inget eller ett väldigt lätt stöd på högern. Många drar och sliter i den starka sidan och ser den mjuka som lös o trevlig. Jag säger nej usch, sök ett trevligt stöd på den tomma sidan, att dra i den starka ger bara bråk och spänningar.
I alla fall, i höger varv med stöd på yttertygel så provar hon att byta till förvänd, jag rider vidare och låtsas som det regnar för hej, vill hon gå förvänd så är det ju jättebra övning. Så inser hon hur skitjobbigt det var och byter tillbaka. Men vad fan det var ju också jobbigt för kärringen på ryggen sitter ju kvar med stöd på yttertygeln så provar att byta galopp igen. Så himla söt! Tillslut droppar hon ner fint i vänster tygel och galopperar som en stjärna i båda varven.
Den här är go att pussa på kan jag meddela!
Mindfullness ?
Vet ni vad det är? Jag hade ingen aning tidigare. Det var skolsystern på skolan som tipsade mig om det eftersom att jag har haft ont i huvudet dagligen hela den här terminen. Troligen pga mycket stress och att jag har mycket att tänka på.
Det är en app med en typ av meditation? Kallar man det så? På typ 5-10 minuter, det finns även längre. Som man lyssnar på. det ska göra att man presterar bättre, rensar hjärnan så man tänker klarare.
Nu när vårterminen börjar ska jag prova detta en gång om dagen. På morgonen/under dagarna eller innan jag ska sova. För att se om det funkar!
Sök appstore i mobilen på mindfullness, så kommer det upp några olika appar 🙂
Från mitt fönster i mitt sovrum
Underbara vinterland
Sent igår kväll gick vi på en hundpromenad och flingor hade sakta börjat dala. Marken glittrade av frost, det lyste ljus i alla trädgårdar och fönster – julkänslan var perfekt. Jag vaknade en gång i natt och såg att trädgrenarna utanför tyngts ner av snö och visste att vi skulle vakna till ett strålande vinterland.
Och vilken dag det varit! Vi har tagit en promenad med hundarna vid sjön och jag fick rapport från Frida att hon och Chickan varit ute med en hästkompis och ridit ut i snön. Finns det något härligare än att rida ut i en värld glittrande av snö på en lycklig häst? Galoppera med snökristaller hängandes i luften, frustanden, en varm häst och kalla kinder?
Julen har varit underbar och vi har bäddat in oss i en härlig känsla av lugn. När man var liten var julklapparna en viktig del. Nu bryr jag mig inte mycket om det – att umgås med nära och kära, laga mat, pynta och njuta av stämningen som är under julen, det är det man ser fram emot. Och jag tänker hänga kvar i det ett tag till. Man ser på sociala medier att folk börjar skriva om att nu är julen över, men det är den ju inte ens som helg, och jag njuter gärna lite till. Ibland undrar jag varför man ska hetsa så. Vidare och framåt kommer man alltid, varför jaga på framåt jämt?
Mysig morgon
Började med att äta frukost och fika med lussebullar tillsammans med familjen och mormor och morfar. Efter det en mysig uteritt tillsammans med Tilde i solen. Dock var jag iskall när jag kom hem så hoppade i ett varmt bad. Hur kallt är de inte? Ändå är det inte ens -10?
